Djur

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda. De utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler och ett nervsystem samt ett inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Djur
Från vänster till höger med början längst upp: en korallfingergroda, kattuggla, sibirisk tiger, korsspindel, trädgårdssnäcka, sköldpadda, bi, asiatisk arowana, berberapa, sågfisk och en schackbrädesfjäril.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djurriket Animalia
Vetenskapligt namn
§ Animalia
Auktor	Linné, 1758
Stammar
Se systematik
Synonymer
Metazoa (flercelliga djur)
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes. De måste istället få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran. Som skydd och stadga åt kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur tros vara kammaneterna.

Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner. I dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ofta i meningen "djur utom människan".

Läran om djurriket kallas zoologi.

Djurrikets klassificering

Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).

Flercelliga djur

Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under Ediacara-perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.

Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematik

Djurriket indelas i stammar:

• Svampdjur (Porifera)
• Kammaneter (Ctenophora)
• Nässeldjur (Cnidaria) (koralldjur, maneter m.fl.)
• Placozoer (Placozoa)
• Tvåsidiga djur (Bilateria)
  • Myxozoer (Myxozoa)
  • Acoeler (Acoelomorpha)
  • Protostomier (Protostomia)
    • Bukhårsdjur (Gastrotricha)
    • Ringbärare (Cycliophora)
    • Käkmaskar (Gnathostomulida)
    • Hjuldjur (Rotifera)
    • Dvärgkäkmaskar (Micrognathozoa)
    • Hakmaskar (Acanthocephala)
    • Pilmaskar (Chaetognatha)
    • Pansarmaskar (Kinorhyncha)
    • Korsettdjur (Loricifera)
    • Snabelsäckmaskar (Priapulida)
    • Rundmaskar (Nematoda)
    • Tagelmaskar (Nematomorpha)
    • Leddjur (Arthropoda) (insekter, spindlar, kräftdjur och palpkäkar)
    • Trögkrypare (Tardigrada)
    • Klomaskar (Onychophora)
    • Rhombozoer (Rhombozoa)
    • Stavsimmare (Orthonectida)
    • Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
    • Blötdjur (Mollusca) (musslor, snäckor, bläckfiskar m.fl.)
    • Stjärnmaskar (Sipuncula)
    • Slemmaskar (Nemertea)
    • Ringmaskar (Annelida) (daggmaskar m.fl.)
    • Skedmaskar (Echiura)
    • Bägardjur (Entoprocta)
    • Mossdjur (Bryozoa)
    • Armfotingar (Brachiopoda)
    • Hästskomaskar (Phoronida)
  • Deuterostomier (Deuterostomia)
    • Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor, sjögurkor m.fl.)
    • Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
    • Ryggsträngsdjur (Chordata) (ryggradsdjur m.fl.)

Artantal i djurrikets stammar

Stammar inom djurriket

Svenskt namn	Vetenskapligt namn	Antal arter i världen	Antal arter i Sverige
Svampdjur	Porifera	5 000	130
Kammaneter	Ctenophora	100	3
Nässeldjur	Cnidaria	10 000	182
Placozoer	Placozoa	1	0
Myxozoer	Myxozoa	1 300	?
Acoeler	Acoelomorpha	?	?
Bukhårsdjur	Gastrotricha	700	15
Ringbärare	Cycliophora	2	1
Käkmaskar	Gnathostomulida	?	14
Hjuldjur	Rotifera	2 000	500
Dvärgkäkmaskar	Micrognathozoa	1	0
Hakmaskar	Acanthocephala	1 000	30
Pilmaskar	Chaetognatha	120	8
Pansarmaskar	Kinorhyncha	150	8
Korsettdjur	Loricifera	20	0
Snabelsäckmaskar	Priapulida	16	2
Rundmaskar	Nematoda	25 000	1 000
Tagelmaskar	Nematomorpha	300	5
Leddjur	Arthropoda	1 200 000	30 000
Trögkrypare	Tardigrada	600	65
Klomaskar	Onychophora	70	0
Rhombozoer	Rhombozoa	80	?
Stavsimmare	Orthonectida	30	?
Plattmaskar	Platyhelminthes	16 000	830
Blötdjur	Mollusca	100 000	570
Stjärnmaskar	Sipuncula	320	11
Slemmaskar	Nemertea	1 000	60
Ringmaskar	Annelida	15 000	500
Skedmaskar	Echiura	150	4
Bägardjur	Entoprocta	150	24
Mossdjur	Bryozoa	5 000	180
Armfotingar	Brachiopoda	350	3
Hästskomaskar	Phoronida	20	3
Tagghudingar	Echinodermata	7 000	70
Svalgsträngsdjur	Hemichordata	100	5
Ryggsträngsdjur	Chordata	60 000	740

Externa länkar

• Wikispecies har information om Djur.
  Artförteckning
• Wikimedia Commons har media som rör Djur.
  Bilder & media
• Wiktionary har ett uppslag om djur.
  Ordbok
• Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."