Visa källa för Götar

[[Fil:Scandinavia-12th century.png|right|thumb|Sverige på [[1100-talet]], före införlivningen av [[Finland]] under [[1200-talet]].
{{Legend|#92b78b|[[Gutar]]}}
{{Legend|#fbe764|[[Svear]]}}
{{Legend|#4e4d9e|'''Götar'''}}]]

'''Götar''' eller '''göter''' ([[fornnordiska]]: gautar)<ref name="Wessen" /> är en [[protohistoria|protohistorisk]] benämning på forntidens invånare i [[Västergötland]],  [[Östergötland]], [[Dalsland]] och [[Värmland]]. Såsom etnisk benämning användes namnet fortfarande under medeltiden. Idag är det dock vanligast att invånarna i området betecknar sig som värmlänningar, dalslänningar, västgötar och östgötar. Tidigare kunde namnet även användas som en benämning för svenskarnas (eller rentav alla nordbors) forntida förfäder.<ref name="SAOB">{{SAOB|ord=göt}} - hämtad 8 oktober 2014</ref> Under medeltiden framstår svear som en samlad beteckning över invånarna i såväl Svealand som Götaland. Götar förefaller ibland ha betraktats som en underavdelning till svear.<ref> Lindkvist & Sjöberg 2016, s. 33</ref>

== Etymologi ==
Ursprunget till ordet ''göt'' anses vara densamma som till ''gjuta'', det vill säga 'hälla ut vätska'. Detta syftar möjligen på sädesvätska, vilket innebär att folkslagsnamnet kan vara en omskrivning eller ett ''[[Heiti (poesiterm)|heiti]]'' för 'män'. Namnet går tillbaka på ett urgermanskt *''gautoz'', besläktat med det *''gutanez'' som gav [[gotiska]] ''gutans'', [[fornengelska]] ''gotan'', [[isländska]] ''gotar'' och [[fornsvenska]] ''gutar''.<ref name="SAOB" /><ref name="Wessen">{{tidskriftsref|tidskrift= Fornvännen|rubrik=Nordiska folkstammar och folknamn: en översikt|år=1969|förnamn=Elias|efternamn=Wessén|url=http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1969_014}}</ref> 

På 100-talet skrev [[Klaudios Ptolemaios|Ptolemaios]] om ''doutai'' eller ''goutai'' och på 500-talet skrev [[Jordanes]] ''gauthigoth'' och [[Prokopios]] ''gautoi''.<ref name="NE">[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%B6tar ''götar''], [[Nationalencyklopedin]] (läst 11 november 2018)</ref> På 1200-talet skrevs [[Göta älv]] på [[fornvästnordiska]] ''Gautelfr''<ref>Mats Wahlberg (red): ''Svenskt ortnamnslexikon'', Uppsala 2003, {{ISBN|91-7229-020-X}}, sid 103</ref><ref>Roger Wadström: ''Ortnamn i Bohuslän'', Stockholm 1983, {{ISBN|91-20-07017-9}}, sid 84</ref> vilket ansluter till att götar på [[isländska]] heter ''gautar''.<ref name=NE/> På fornengelska, bland annat i ''[[Beowulf]]'', omtalas ''[[Geater|geátas]]'', även om dessa också föreslagits vara identiska med andra folk.<ref name=NE/><ref name="SAOB" /><ref name="Wessen" />

== Götar och goter ==
I äldre svensk historieskrivning förekommer allmänt uppfattningen att järnålderns götar i någon mening skulle vara identiska med [[goter]]na på kontinenten. Ända sedan senantiken hade goterna kopplats samman med den yttersta norden.<ref>Stenroth (2002), sid. 48</ref> Sammankopplingen fortsatte sedan att användas i kyrkliga sammanhang från Sveriges kristnande och framåt.<ref>Stenroth (2002), sid. 72-74</ref> Den framhölls första gången av en svensk företrädare i ett officiellt sammanhang i och med [[Nils Ragvaldsson]]s tal vid [[Baselkonciliet|kyrkomötet i Basel]]. Från denna tidpunkt och in på 1800-talet betonades detta för att skänka Sverige en mera lysande historia (se [[göticism]]). 

Tanken att goterna skulle ha kommit från Sverige har emellertid i den moderna svenska historiedebatten blivit starkt kritiserad.<ref name=NE/> DNA-analyser har dock visat på genetiska likheter som kopplar samman södra Skandinavien, Polen (där goterna en tid skall ha bott enligt Jordanes) och Svarta havet.<ref>{{tidskriftsref|författare=Stolarek, I., Handschuh, L., Juras, A. et al|titel=Goth migration induced changes in the matrilineal genetic structure of the central-east European population|tidskrift=Scientific reports|volym=9|nummer=6737|år=2019|url=https://www.nature.com/articles/s41598-019-43183-w}}</ref>

== Götar och svear ==
Det har spekulerats i om götarna någon gång i forntiden varit samlade i ett gemensamt rike. Under medeltiden, då de skriftliga källorna om de Nordiska rikena börjar flöda något rikligare, är västgötarna och östgötarna emellertid tydligt åtskilda, har varsin [[landskapslag]] och väljer kung oberoende av varandra. Det finns inte mycket som talar för att de i ett tidigare skede har utgjort en politisk enhet. Till det äldsta dokumenterade [[Götaland]] hörde utöver de båda götalandskapen även [[Dalsland]] och [[Värmland]], men inga andra omgivande landskap.

Hur och när götarna och svearna kom att ingå i ett gemensamt rike är omdiskuterat. Dagens forskningskonsensus ser utvecklingen som en fredlig process, där handelskontakter, ingifte och politiska förbund har varit avgörande. [[Olof Skötkonung]]s val till förste kristne kung över båda folkgrupperna omkring år 1000 ses som en viktig milstolpe. En äldre tolkning, som tog sin utgångspunkt i medeltida källor som svenska och danska krönikor, de [[isländska sagor]]na och [[Beowulf]]kvädet, gjorde gällande att förloppet gått våldsamt till, varigenom svearna med vapenmakt lagt under sig götarnas länder. När detta skulle ha skett varierade från 500-talet till 800-talet.

== Götarna i de nordiska sagorna ==
Om götar kan man läsa i [[Saxo Grammaticus]] ''[[Gesta Danorum]]'', liksom i de isländska [[fornaldarsagor]]na, som inte kan tas på allvar av historieforskningen, men som likväl är av litterärt och kulturellt intresse. Götarna förekommer till exempel i ''[[Götrikssagan]]'', ''[[Rolf Götrikssons saga]]'' och i ''[[Herröds och Boses saga]]''. Dessa berättar att götarna härstammade från [[Göte (sagokung)|Göte]], vilken sades vara son till [[Oden]]. Göte fick sonen [[Götrik den milde]] som blev kung av [[Västergötland]] och Kung Ring av [[Östergötland]]. Götrik hade i sin tur sonen [[Rolf Götriksson]], en berömd sagohjälte. Det berättas att Rolf "erövrade" den svenska krigarprinsessan Torborg, dotter till kung Erik och ärvde således tillfälligt Svealand. Ring å sin sida hade sonen [[Herröd]], vilken även han blev en berömd kämpe. Herröds dotter var den [[Tora Borgarhjort]], som [[Ragnar Lodbrok]] tog till hustru.

I ''[[Ynglingasagan]]'' av Snorre Sturlasson berättas det om hur sveakungen [[Ingjald Illråde]] brände inne ett flertal småkungar, däribland [[Algöt]] av Västergötland, vars dotter [[Göthild]] var hans hustru, och tillägnade sig dennes land. Östergötlands kung [[Högne]] och hans son Hilder försvarade dock sitt rike och behöll självständighet gentemot svearna. Högne hade en dotter vid namn Sigrun som var [[valkyria]]. I henne förälskade sig den östgötske hjälten [[Helge Hundingsbane]], men fadern gifte bort henne med Hödbrodd från [[Södermanland]]. Detta är intrigen som bildar bakgrund till kvädet om Helge Hundingsbane i den äldre Eddan. Östergötland skall ha utgjort ett eget rike fram till [[Bråvallaslaget]] mellan sveakungen [[Sigurd Ring]] och danske kungen [[Harald Hildetand]], där östgötarna befann sig på den danske kungens sida. Sigurd Ring blev segrare och Östergötland kom därvid att bli en del av svearnas rike.

== Geaterna ==
Göterna identifieras ofta med [[geater]]na, ''Geatas'',<ref>[http://www.humanities.mcmaster.ca/~beowulf/thegeats/the_geats.html ''The Geats'']</ref> ett folk som förekommer i [[Beowulfkvädet]] ([[anglosaxare|anglosaxisk]]t epos som daterats till någonstans mellan 700-talet och 1000-talet av olika forskare) och som verkets hjälte tillhör. Geaterna uppträder även i det anglosaxiska diktverket [[Widsith|Den Vittfarne]] där de placeras jämte [[svear]]na. Identifieringen bygger bland annat på att ordet går tillbaka på samma språkhistoriska rot som ''götar'', att geaterna tycks ha bott grannar med svearna samt en förutsägelse om att geaterna skall duka under i kamp med dessa, vilket var i överensstämmelse med vad man traditionellt trott sig veta om Sveriges uppkomst. Dock har även andra folkslag föreslagits som motsvarigheter till geaterna baserat på andra detaljer i Beowulfkvädet, och frågan har inte gått att slutgiltigt besvara.{{Källa behövs|datum=2015-04}}

== Se även ==
* [[Slaget på Vänerns is]]

== Referenser ==
;Noter
<references/>
;Källor
* {{bokref|efternamn=Sjöberg|förnamn=Maria|författarlänk=Maria Sjöberg|medförfattare=Thomas LIndkvist|titel=Det svenska samhället - Klerkernas och adelns tid 800-1720|år=2016|utgivare=Studentlitteratur AB|utgivningsort=Lund}}
* {{bokref|efternamn=Hagerman|förnamn=Maja|författarlänk=Maja Hagerman|titel=Spåren av kungens män|år=1996|id={{ISBN|91-518-2927-4}}|utgivare=Rabén Prisma|utgivningsort=Stockholm}}
* {{bokref|författarlänk=Dick Harrison|efternamn=Harrison|förnamn=Dick|titel=Jarlens sekel|år=2002|utgivare=Ordfront förlag|utgivningsort=Stockholm|id={{ISBN|91-7324-999-8}}}}
* {{bokref|efternamn=Lindström|förnamn=Henrik|medförfattare=[[Fredrik Lindström|Lindström, Fredrik]]
|titel=Svitjods undergång och Sveriges födelse|år=2006|utgivare=Bonnier|utgivningsort=Stockholm|isbn=91-0-010789-1|libris=10243550}}
*{{bokref|efternamn=Stenroth|förnamn=Ingmar|titel=Myten om goterna: från antiken till romantiken|år=2002|utgivare=Atlantis|utgivningsort=Stockholm|isbn=91-7486-614-1|libris=8402728}}
* {{Bokref/Svenskt ortnamnslexikon/2003}}

{{Sveriges demografi}}

[[Kategori:Germanska stammar| ]]
[[Kategori:Sveriges förhistoria]]
[[Kategori:Etnonymer för nordmän]]
[[Kategori:Etnonymer för svenskar]]