Visa källa för Tor

{{Andra betydelser}}
[[Fil:Altunastenen U 1161 (Raä-nr Altuna 42-1) Tors fiskafänge 0437.jpg|miniatyr|Tors fiskafänge berättas det om i [[Kvädet om Hymer]]. Här ses en vikingatida avbildning på [[Upplands runinskrifter 1161|Altunastenen]] i Uppland.]]
'''Tor''' ({{lang-runsv|ᚦᚢᚱ|Þōr}}, {{lang-fvn|Þórr}}, {{lang-fht|Donar}}, {{lang-ang|Þunor}}) är en fornnordisk och forngermansk [[åskgud]] som dyrkades av [[germaner]] i norra [[Europa]].

I den [[nordiska mytologin]] är han son till ”allfadern” [[Oden]] och asynjan [[Fjorgyn|Jord]], tillhörande [[asar]]nas släkte ([[fornnordiska]]: ''æsir''), och näst Oden främst av dessa och starkast av alla gudar och människor.<ref>{{runeberg.org|nfci|0202.html Tor}}</ref> Hans kännetecken är hans kortskaftade stridshammare [[Mjölner]], vilken han kan kasta så den alltid träffar sig mål och alltid söker sig tillbaka till kastarens hand. Med denna rider han runt ovan moln i sin [[Häststridsvagn|stridsvagn]] dragen av hans två bockar, [[Tanngnjost och Tanngrisner|Tandgnissle och Tandglese]], och strider mot det onda i form av jättar, varvid hammarens slag bildar [[åska]]n, vilket ursprungligen betyder as-åk, hänvisandes Tor. I myten berättas hur Tors bockar slaktas var kväll och äts upp av asagudarna, för att på morgonen åter väckas till livet, då Tor med hammaren Mjölner viger deras skelett. Därtill är det är förbjudet att skada bockarnas ben, då det står utanför hammarens makt att laga dessa, men guden [[Loke]] lurade pojken [[Tjalve]] att knäcka ett ben för att komma åt benmärgen, varför en av bockarna haltar.

Bland [[nordmän]]nen i fornnordiska Skandinavien var Tor en beskyddare av mänskligheten och en av de absolut viktigaste och populäraste gudarna. Hans namn återfinns i flertalet [[#Toponymer|platsnamn]], [[#Namnbildningar|mansnamn och kvinnonamn]], och hans hammare var en vanlig symbol för [[asatron]] analogt till det kristna korset mot slutet av [[vikingatiden]], som symbol sedermera kallat [[torshammare]]. Hans bockar kan även ha stått som grund för [[julbock]]en.

== Etymologi ==
:''För namnbildningar på Tor-, se avsnitt: [[#Namnbildningar|Namnbildningar]].''
''Tor'' på svenska härrör från {{lang-fsv|Þōr}} och ''Þūr'', från dito {{lang-runsv|''Þōr''}} som förekommer i olika varianter i runmaterialet, främst som ᚦᚢᚱ (''þur''), exempelvis: [[Velandastenen|Vg150]], [[Upplands runinskrifter 996|U996]], men även ᚦᚬᚱ (''þår''), exempelvis: [[Upplands runinskrifter 53|U53]]. I forn- och runsvenskan förekommer Tor främst i namnbildningar, exempelvis: ''Þōrbern'', ”[[Torbjörn]]”, samt sammandragningar som ''Þure'', ”[[Ture]]”, där även varianterna ''Þūr-'' och ''Þȳr-'' förekommer, etc.<ref name="Runrön"/> På [[fornvästnordiska]] skrivs namnet ''Þórr''.

Fornnordiska ''Þōr'' och ''Þórr'' är ursprungligen en sammandragning av ett tidigare {{lang-urn|*ᚦᛟᚾᚨᚱ}}, ”<u>þo</u>na<u>r</u>” (jämför: [[Oden]], [[Tyr]]), vilket arkaiserat blir ”Dånar” eller ”Tonar”, alltså ”han som gör dån, det vill säga åska”, vilket i sig bör komma från ett {{lang-ugm|*Þunraz}} eller möjligen *''Þundaraz'', [[substantivering]] av ett adjektiv ''*þunraz'' (”åskande; dundrande”), från vilket kommer bland andra {{lang-sv|dunder}} (ursprungligen betydande ”tordön”), liksom {{lang-de|Donner}}, {{lang-fy|tonger}} och {{lang-en|thunder}} (”åska, dunder”) med mera, till samma stam som svenska ”dån” och ”dön”, längre bak även ”ton”. Äldre germanska namnvarianter är {{lang-runfht|ᚹᛁᚷᛁᚦᛟᚾᚨᚱ|wigiþonar}}, normaliserat ''Donar'', {{lang-ang|Þunor}}, {{lang-feng|Þunre}} och {{lang-osx|Thunær}}. Huruvida namnet i äldre tid associerades med åskan eller åskguden – eller bådadera – kan ej utläsas från historiska källor.<ref name="runnamnslexikon"/>

Tor har snarlika namn i andra germanska språk. Hans namn i de andra nordiska språken är bland annat: {{lang-da|Thor}} eller ''Tor'', {{lang-fo|Tór}}, {{lang-is|Þór}}, även i sammansättningarna ''Ása-Þór'' (”Asa-Tor”) och ''Öku-Þór'' (”Åke-Tor”), och {{lang-no|Tor}}.

== Karaktär ==
=== Attribut ===
[[Fil:Thor by Johannes Gehrts.jpg|mini|"Tor" på sin stridsvagn med bockarna Tandgnissle och Tandglese, av Johannes Gehrts (1901).]]
Tor beskrivs alltid som gående eller åkande vagn, aldrig ridande till häst, vilket kan uppvisa en skillnad i samhällsklass jämfört med Oden, som ofta rider.{{källa behövs|datum=2024-07}} När Tor vredgas åker han runt på sin [[Häststridsvagn|stridsvagn]], dragen av bockarna [[Tanngnjost och Tanngrisner|Tandgnissle och Tandglese]] ({{lang-non|Tanngnjóstr}} och ''Tanngrisnir'')<ref name=alltomvet/> bland molnen och strider med sin stridshammare, [[Mjölner]] (''Mjǫllnir'', en symbol för åskviggen), mot det onda i form av jättarna.<ref name="ne-mjölner"/> Hammaren är kortskaftad och kastas mot sina mål med attributet att den aldrig missar för att sedan återvända till kastarens hand. Det är av hammarens slag som [[åska]] uppkommer, vilket ursprungligen betyder as-åk, hänvisandes Tor. Se avsnitt: [[#Namnbildningar|Namnbildningar]]. I myten berättas hur Tors bockar slaktas var kväll och äts upp av asagudarna, varvid Tor återupplivar de på morgonen genom att viga deras skelett med hammaren Mjölner. Det är förbjudet att skada bockarnas ben när de äts, då det står utanför hammarens makt att laga dessa, men i myten lurade guden [[Loke]] pojken [[Tjalve]] att knäcka ett ben för att komma åt benmärgen, och sedan dess haltar en av bockarna.

Andra attribut är bland annat [[Megingjord|hans styrkebälte]] (''megingjǫrð''), som får hans styrka att växa när han drar åt svångremmen, och hans [[Járngreipr|järnhandskar]] (''járngreipr''), som han ska behöva för att bruka hammaren, samt ibland en järnstång i vänsterhanden. Dessa återfinns enbart i [[Snorres Edda]] och kan vara påhitt från 1200-talet.<ref name="Lindbergh 236"/>

I vissa sagor beskrivs Tor med rött skägg, såsom i de isländska sagorna om [[Slaget vid Fyrisvallarna]], dagens [[Gamla Uppsala]]. I tre dagar pågick striderna, och natten före tredje stridsdagen ska den anfallande [[Styrbjörn Starke]] ha blotat till Tor för att få segern i kommande strid. Samma natt sägs det att en rödskäggig man med bister uppsyn syntes i hans tält och förutsade hans fall. I kommande strid stupade Styrbjörn och hans här flydde. Den försvarande sidan, ledd av svearnas kung Erik, sedermera [[Erik Segersäll]], blotade till Oden och fick av honom segern.<ref name="sfubon"/> 

=== Familj och liv ===
Tors hustru är [[Siv (mytologi)|Siv]] (''Sif''). De har tillsammans sonen [[Mode (mytologi)|Mode]] (''Móði'') och dottern [[Trud]] (''Þrúðr''). Dessutom har Tor, från ett tidigare äktenskap med jättinnan [[Järnsaxa]], sonen [[Magne]] (''Magni''). Deras hem är borgen [[Bilskirne]] i [[Trudvang|Trudvång]] (''Þrúðvangr'') i [[Asgård]] (''Ásgarðr'').

== Teologi ==
=== Betydelse ===
{{Källor avsnitt|datum=2016-10}}
Tor, [[Oden]] och [[Loke]] (''Loki'') är de tre gestalter som oftast uppträder i den [[nordisk mytologi|nordiska mytologin]]. Tor är tämligen okomplicerad som person och dyrkades främst av enkelt folk – han är böndernas och [[träl]]arnas gud och var den populäraste av gudarna. Tor är guden som bringar ordning ur kaos och kallas "Mänsklighetens beskyddare". Liksom de andra [[asar|asagudarna]] (''æsir'') är han inte odödlig. I [[Ragnarök]] kommer Tor och Midgårdsormen att döda varandra. Hans båda söner överlever däremot – de har inte utövat makt i denna tidsålder.

När kristendomen blev en allvarlig konkurrent till den gamla religionen blev Tors hammare symbolen för denna, liksom korset för de kristna. Man åkallar Tor i frågor som berör vind, väder och årsväxt. Mycket tyder på att Tors vagndragande bockar överlevde kristendomens intåg i form av [[julbock]]en.

=== I folktron ===
Berättelser och föreställningar om Tor överlevde in i modern tid i Sverige. Då förekommer Tor främst som trollens främste fiende. När det åskade kunde man säga att "nu är Tor ute och åker med sina bockar”. Blixtarna var blänket från hans hammare när han slungade den efter trollen. När blixten slog ned i ett berg trodde man att det bodde troll där. På Gotland kallades åskmolnen för ''buckar '' (bockar). Som en förklaring till att troll inte så ofta syntes till längre så sade man in på 1900-talet i Småland att Tor hade slagit ihjäl de flesta så att de nästan blivit utrotade.<ref>Älvor vättar och andra väsen, Ebbe Schön, Raben & Sjögren, s 179-181</ref>

Det finns även en svensk folkvisa som heter ''Hammarhämtningen'' som berättar om hur Tor, här kallad ''Torer'' och ''Tor-Karl'' får sin hammare stulen och för att få den tillbaka blir tvungen att klä ut sig till jungfru ''Fröjenborg'' och låtsas gifta sig med trollet ''Trolletram.'' Det är alltså samma myt om vilket det finns ett kväde i den äldre Eddan vid namn [[Kvädet om Trym]].

=== Bakgrund och liknande gudar ===
Till ursprunget och funktionen skulle Tor kunna vara besläktad med den fornindiske guden [[Indra]]. Likt Tors kamp med jättar utkämpas en liknande strid i [[indisk mytologi]] mellan [[Indra]] och [[Asuras]]. I stort sett till funktionen, men inte till ursprunget påminner Tor också om den grekiske guden [[Zeus]] och den romerske [[Jupiter (mytologi)|Jupiter]].<ref name=alltomvet/> Motsvarande finns även i finsk mytologi, där fadersgestalten ''[[Ukko]]'' antagits ha binamnet ''[[Perkele]]'' och i Baltikum återfinns ''Perkūnas'' i Litauen och Pērkons i Lettland. I slaviska språk återfinns ''[[Perun]]'' med liknande egenskaper som Tor och i samisk religion motsvaras han av ''[[Horagalles]]''. I likhet med många andra indoeuropeiska himmelsgudar kämpar Tor mot en väldig havsorm, [[Midgårdsormen]] (''Miðgarðsormr''), även benämnd Jörmungand (''Jǫrmungandr'').

[[Tacitus]] rapporterar att germanernas dyrkade ''[[Hercules (romersk mytologi)|Hercules]]'' – romarna hade för vana att tolka utländska gudar genom att jämföra dem med liknande romerska – vilket har antagits varit för att båda är hjältar som slåss med odjur, agerar som mänsklighetens försvarare och att båda representeras med ett trubbigt närstridsvapen (Hercules klubba och Tors hammare Mjölner). Germanska stammar kan ha tagit till sig romarnas sedvänja att bära ”Herculesklubbor” i in egen analoga motsvarighet, ”[[Torshammare]]n”, men hammaren blev först populär som amulett i Norden under vikingatiden när kristendomen blev ett hot mot den gamla religionen.<ref>Birley, Anthony R. (Trans.) (1999). Agricola and Germany. Oxford World's Classics. {{ISBN|978-0-19-283300-6}}</ref>

Enligt vissa religionshistoriker kan Tor, liksom Indra, från början ha varit en [[höggud]]. Vid tiden för våra källor, främst [[poetiska Eddan|poetiska]] och [[prosaiska Eddan]], hade dock denna roll övertagits av [[Oden]] (''Óðinn''), och då har Tor omdefinierats som Odens äldste son; Tors mor var jorden (''[[Jord (mytologi)|Jörð]]'', möjligen ett sidonamn på [[Frigg]], men detta är oklart). Liknande teorier finns även om [[Tyr]].

== Berättelser med Tor ==
Det finns flera sagor och berättelser med Tor i bilden.

Ett exempel som påvisar Tors styrka är berättelsen om [[Tors färd till Utgårdaloke]]. I den reser Tor till [[Utgård (mytologi)|Utgård]] i jättarnas rike. Där blir han utmanad av jättarna att svepa ett av deras dryckeshorn, men hur mycket han än dricker kan han inte svepa hornet, då det visar sig vara havet i förklädnad. Tor får då en annan utmaning, att lyfta en katt, men hur mycket han än lyfter vill inte katten lämna marken, då det visar sig vara [[Midgårdsormen]] i förklädnad. Till sist lyckas han dock få katten att lyfta på ena bakbenet, vilket förbryllar jättarna. Som en sista utmaning ska han försöka brotta ner en gammal gumma, vilket inte går alls, då gumman visar sig vara ålderdomen själv i förklädnad, och ingen besegrar ålderdomen.

== Namnbildningar{{ankare|Namnbildningar}} ==
Det liknande namnet [[Tore (namn)|Tore]] och den feminina formen [[Tora]] är ursprungligen kortformer av mansnamn respektive kvinnonamn med förleden Tor- som var rikligt namnbildande under vikingatid och medeltid, flertalet som lever vidare än idag, exempelvis mansnamn: [[Torbjörn]], [[Torborg]], [[Tore (mansnamn)|Tore]] (med varianten [[Ture]]), [[Torgny]], [[Torkel]], [[Torleif]], [[Torsten]], [[Torvald]] etc, kvinnonamn: [[Torun]]. Det lever även vidare i namn på diverse platser som exempelvis Färöarnas huvudstad Torshamn. Se vidare avsnitt: ''[[#Toponymer|Toponymer]]''.

Förledet Tor- återfinns även i sammansättningen ”tordön”, vilket är synonymt med åska. Åska i sig härrör även guden, belagt i [[fornsvenska]]n som ''asikkia'' och ''asækia'', en sammanslagning av ''as'' (”[[asagud]]”) och ''ökja'' (”åk”), vilket avser ”Tors åk (med sina bockar)”. Tor har även givit namn åt [[torsdag]]en (Tors dag) i svenskan och i övriga germanska språk. Islänningarna har dock ersatt ''þórsdagur'' med ''fimmtudagur''.

Den samiska guden ''[[Horagalles]]'' är även härledd ur Tor, i alla fall lingvistiskt. Namnet är ett lånord från {{lang-non|Þórr Karl}} (”åsk-karl” eller ”Tor-karl”).

=== Toponymer{{ankare|Toponymer}} ===
Ett antal platser i Norden vittnar om dyrkan av guden och möjliga kultplatser. Andra platser, som Torsby i Värmland och Torvalla i Jämtland, har namn som vid första anblick kan tyckas kopplade till Tor, men är förrädiska utvecklingar av namn som "''Thore''".

{{kolumner|3}}
*''[[Torslunda socken|Torslunda]] i Mörbylånga (ursprungligen ''Thorslunda'')
*''[[Torslunda, Tierps kommun|Torslunda]]'' i Tierp
*''[[Torsås]]'' i Kalmar län
*''[[Torslanda socken]]'' (''Thorlandum'')
*[[Torup]] i Hallands län
*''[[Torö]]'' (''Thoræ'')
*''[[Torsö]]''<ref>Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. {{ISBN|91-7229-020-X}}</ref> 
*Torslanda
*''[[Torsvi socken|Torsvi]]'' (''Thorswi'')
*''[[Torsåkers socken, Södermanland|Torsåker]]'' (''Þorsaker'')
*''[[Torsångs socken|Torsång]]'' (''Thorsanger'')
*''[[Torshälla]]''
*''[[Torsholma, Vallentuna kommun|Torsholma]]''
*''[[Torsholma (Hammarland, Åland)]]''
*''[[Torsholma (Brändö, Åland)]]''
*''[[Torsvåg]]''
*''Torset'' ([[Sävsjö kommun]])
*''Torshov'' (Norge)
*''Thorsminde'' (Danmark)
*''Torsted'' (Danmark)
*''Thorsager'' (Danmark)
*''Thorshøj'' (Danmark)
*''[[Torshamn]]'' på [[Färöarna]]
*''[[Þórshöfn]]'' (''Torshamn'') på Island
*''[[Þórsmörk]]'' på Island
*''[[Thurso]]'' (''Torså'') i Skottland
{{kolumner-slut}}

Namnet har även angivits för platsnamn i modern tid, såsom [[Torsgatan]] i Stockholm.

== Binamn ==
{{huvudartikel|Lista över namn för guden Tor}}
Bland Tors binamn kan nämnas:

* ''Alda bergr'' ("människosläktets beskyddare") är en kenning som används i [[Kvädet om Hymer]].
* Asator (''Ásaþórr'')
* Enride (''Einriði'', 'den som färdas ensam')
* Jofur (''Jöfurr''), i svensk 1700-talsdikt ett namn på åsk- och himmelsguden i nordisk och klassisk religion, antingen Tor eller [[Jupiter (mytologi)|Jupiter]]<ref>{{bokref |efternamn=Hultkrantz |förnamn=Åke |titel=Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld |år=1991 |utgivare=Rabén & Sjögren |utgivningsort=Stockholm |isbn=9129593956 |libris=7236542 |sid=56 }}</ref> (se [[Fredmans epistlar|Fredmans epistlar N:o 72]] och N:o 80 av [[Carl Michael Bellman]]).
* Jords son, son av Jord, (i [[Björn Collinder]]s översättning) eller ''Jordens son'' (i [[Erik Brate]]s och [[Edvin Thall]]s översättningar), kenning i [[Loketrätan]] och [[Kvädet om Trym]] i [[Poetiska Eddan]]. I den isländska originaltexten finns ''Jarðar burr'', vilket ordagrant betyder "Jords son". 
* Lorride eller Hlorride (''Hlór(r)iði'', "det bullrande åskvädret"), som fosterson till [[Hlora]]<ref>{{bokref |efternamn=Hultkrantz |förnamn=Åke |titel=Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld |år=1991 |utgivare=Rabén & Sjögren |utgivningsort=Stockholm |isbn=9129593956 |libris=7236542 |sid=61 }}</ref>.
* Odens son, [[kenning]] i [[Trymskvädet]]
* Thore-Gud, folktrons namn på Tor i [[Värend]] enligt ''[[Wärend och wirdarne]]''.
* Veor eller Veur (''Véorr'', ''Véurr'') är ett namn som används i [[Kvädet om Hymer]].
* [[Vingner]] (''Vingnir'', blixtslungaren).
* Vingtor (''Vingþórr'', blixtslungaren).
* Åketor, (''Ökuþórr'', 'den vagnskörande Tor')

== Se även ==
* [[Donarseken]]
* [[Thor (seriefigur)]]
* [[Surya]] (indisk gud)
* [[Perun]] (slavisk gud)
* [[Meile]] (Tors broder/Odens son)
* [[299 Thora]]

== Referenser ==
<references>
<ref name="ne-mjölner">{{NE |författare=Raudvere, Catharina |titel=uppslagsverk/encyklopedi/lång/mjölner |namn=Mjölner |hämtdatum=6 augusti 2015 }}</ref>
<ref name=alltomvet>Nilsson, LG (2008-08-05): [http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/aska-myt-och-verklighet " ÅSKA - MYT OCH VERKLIGHET".] alltomvetenskap.se. Läst 6 augusti 2015.</ref>
<ref name="Runrön">{{Webbref |url=https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1509013/FULLTEXT01.pdf |titel=Runrön {{!}} Runologiska bidrag utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet |hämtdatum=2024-07-24 |år=2020 |verk=[[Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet]] |utgivare=uu.diva-portal.org |sid=113 |språk=sv }}</ref>
<ref name="runnamnslexikon">{{Webbref |url=https://www.isof.se/download/18.41318b8514835190952b54/1529494117332/Nordiskt%20runnamnslexikon%202007.pdf |titel=Nordiskt runnamnslexikon |hämtdatum=2024-07-24 |författare=Lena Peterson |år=2007 |verk=[[Institutet för språk och folkminnen]] (Isof) |utgivare=isof.se |sid=228 |språk=sv }}</ref>
<ref name="Lindbergh 236">{{Bokref |titel=Nordisk mytologi, från A till Ö |författare=Katarina Harrison Lindbergh |år=2017 |isbn=9177898680 |sid=236 }}</ref>
<ref name="sfubon">{{runeberg.org|sfubon|1|0244.html Styrbjörns blot}}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Thor}}

{{Nordisk mytologi}}

[[Kategori:Tor| ]]
[[Kategori:Gudar i nordisk mytologi]]
[[Kategori:Åskgudar]]