Visa källa för Urslaviska

{{källor|månad=2020-08}}
{{Språkbox
|namn=Urslaviska
|inhemskt namn=
|familycolor=
|stat=
|region=[[Mellaneuropa]], [[Östeuropa]], [[Balkanhalvön]] (före 600-talet)
|talare=
|placering=
|fam1=[[Indoeuropeiska språk]]
|fam2=[[Baltoslaviska språk]]
|land=
|myndighet=
|iso1=
|iso2=
|sil=
}}

'''Urslaviska''', eller '''protoslaviska''', är den rekonstruerade, ej textuellt belagda, gemensamma föregångaren till de [[slaviska språk]]en.

Detta språk är ej historiskt belagt, men har [[komparativ metod|rekonstruerats]] baserat på de existerande språkens [[fonologi]] och [[ordförråd]]. Rekonstruerade, ej belagda former, markeras i [[historisk lingvistik]] med en stjärna: ''*golva'' (huvud), ''*rǫka'' (hand) etc. Stora delar av de moderna slaviska språkens ordförråd kan härledas från dessa "urord" med hjälp av regelmässiga [[ljudlag|ljudförändringar]].

== Historia ==
Urslaviska utvecklades ur det [[urindoeuropeiska]] språket. Det är omtvistat om de slaviska språken skall betraktas som en undergrupp direkt under det indoeuropeiska urspråket, eller om de skall föras samman med de [[baltiska språk]]en till en [[baltoslaviska språk|balto-slavisk språkgrupp]]. Vid den tid då de slaviska språken uppstod som en egen gruppering saknade de skriftspråk, och det finns alltså inga bevarade skriftliga källor för det slaviska urspråket.

Slutet för det gemensamma urspråket var sannolikt den slaviska folkvandringen och den därmed medföljande uppdelningen i olika slaviska stammar som tog sin början på 400-talet i kölvattnet av den germanska [[folkvandringen]].

Det första slaviska [[skriftspråk]]et är [[fornkyrkoslaviska]]n, för vilken en skrift fastställdes på 800-talet, och som från början fortfarande stod tämligen nära urslaviskan.

== Fonologi ==
=== Vokaler ===
Urslaviska hade 11 [[vokal]]er i sitt ljudsystem, som inom [[slavistik]]en vanligen skrivs: i, ь, e, ę, ě, a, o, ǫ, ъ, y, u.
* ь, ъ – mycket korta vokaler eller [[halvvokal]]er, troligtvis /[[orundad central fast slutna främre vokal|{{IPA|ɪ}}]]/ respektive /[[orundad sluten bakre vokal|{{IPA|ɯ}}]]/;
* ę, ǫ – [[Nasal vokal|nasal]]t e, o;
* ě - Jat, en lång vokal, förmodligen /[[orundad fast öppen främre vokal|{{IPA|æː}}]]/;
* y – en lång vokal, förmodligen /[[orundad sluten bakre vokal|{{IPA|ɯː}}]]/ eller som [[diftong]] [{{IPA|ɯi}}];
* i, a, u - långa vokaler;
* e, o – korta vokaler;
* Förekomsten av [[Syllabisk (fonologi)|syllabisk]]a konsonanter är omtvistad. <!-- Von einigen Sprachwissenschaftlern werden die Gruppen ъl, ьl, ъr, ьr anstelle der silbischen Konsonanten l̥, ĺ̥, r̥, ŕ̥ vorgeschlagen.-->

=== Konsonanter ===
Urslaviskans [[konsonant]]system ges i nedanstående tabell (nedskrivna på det sätt som traditionellt används inom slavistiken):

{| border="1" cellspacing="0" cellpadding="5" style="border-collapse:collapse;"
|+ '''Urslaviskans [[konsonant]]er'''
|-
!&nbsp;
![[bilabial]]
![[dental]]
! [[palataliserad]] [[dental]]
![[alveolar]]
![[palataliserad]] [[alveolar]]
![[palatal]]
![[velar]]
|-
![[Klusil]]
| align=center | p, b
| align=center | t, d
|&nbsp;
|&nbsp;
|&nbsp;
|&nbsp;
| align=center | k, g
|-
![[Affrikata]]
|&nbsp;
|&nbsp;
| align=center | c, {{IPA|ʒ}}
|&nbsp;
| align=center | č, {{IPA|ǯ}}
|&nbsp;
|&nbsp;
|-
![[Frikativa]]
| align=center | v
| align=center | s, z
| align=center | s’
|&nbsp;
| align=center | š, ž
|&nbsp;
| align=center | x
|-
![[Nasal konsonant|Nasal]]
| align=center | m
| align=center | n
|&nbsp;
|&nbsp;
|&nbsp;
|&nbsp;
|&nbsp;
|-
![[Likvida]]
|&nbsp;
| align=center | l
|&nbsp;
| align=center | r
|&nbsp;
| align=center | j
|&nbsp;
|}

* Par av [[Fon (fonetik)|fon]]er i tabellen betecknar [[tonlösa]] (vänster) och [[tonande (fonetik)|tonande]] foner.
* c står för den tonlösa [[affrikata]]n /{{IPA|ʦ}}/
* ʒ står för den tonande affrikatan /{{IPA|ʣ}}/
* x står för den tonlösa velara [[frikativa]]n /[[tonlös velar frikativa|{{IPA|x}}]]/
* š, č, ž och ǯ står för fonerna /[[tonlös postalveolar frikativa|{{IPA|ʃ}}]]/, /{{IPA|ʧ}}/, /[[tonande postalveolar frikativa|{{IPA|ʒ}}]]/ och /{{IPA|ʤ}}/; alla dessa symboler används traditionellt inom slavistiken för motsvarande [[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]]-symbol.

== Ordförråd ==
Urslaviskans ordförråd kan rekonstrueras med hjälp av den [[komparativ metod|komparativa metoden]] baserat på senare i skrift belagda eller i dag talade slaviska språk, eller ord från slaviska språk bevarade som [[lånord]] i andra språk.

I nedanstående tabell är några av orden från urslaviskan jämförda med exempel från andra slaviska språk. Uttryck i kursiv stil är translittererade med det [[latinska alfabetet]].

{| border="1" cellspacing="0" cellpadding="5" style="border-collapse:collapse;"
|+ Urslaviska jämfört med några slaviska språk
|-
!bgcolor=#EEEEEE| '''Urslaviska'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Fornkyrkoslaviska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Ryska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Ukrainska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Polska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Tjeckiska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Slovenska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Serbiska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Kroatiska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| '''[[Makedonska]]'''
!bgcolor=#EEEEEE| &nbsp;
|-
| ''*golva''
| ''glava''
| ''golova''
| ''holova''
| głowa
| hlava
| glava
|glava
| glava
| ''glava''
| (huvud)
|-
| ''*oko''
| ''oko''
| ''oko''
| ''oko''
| oko
| oko
| oko
|oko
| oko
| ''oko''
| (öga)''
|-
| ''*uxo''
| ''uxo''
| ''uxo''
| ''vucho''
| ucho
| ucho
| uho
|uho
| uho
| ''uvo''
| (öra)
|-
| ''*nosъ''
| -
| ''nos''
| ''nis''
| nos
| nos
| nos
| nos
| nos
| ''nos''
| (näsa)
|-
| ''*rǫka''
| ''rǫka''
| ''ruka''
| ''ruka''
| ręka
| ruka
| roka
|ruka
| ruka
| ''raka''
| (hand/arm)
|-
| ''*noga''
| ''noga''
| ''noga''
| ''noha''
| noga
| noha
| noga
|noga
| noga
| ''noga''
| (fot/ben)
|-
| ''*sr̥dьce''
| ''srьdьce''
| ''serdce''
| ''serce''
| serce
| srdce
| srce
| srce
| srce
| ''srce''
| (hjärta)
|-
| ''*mati''
| ''mati''
| ''mat’''
| ''maty''
| matka
| matka
| mati
| majka
| majka
| ''majka''
| (moder)
|-
| ''*otьcь''
| ''otьcь''
| ''otec''
| ''otec’''
| ojciec
| otec
| oče
| otac
| otac
| ''tatko''
| (fader)
|-
| ''*sestra''
| ''sestra''
| ''sestra''
| ''sestra''
| siostra
| sestra
| sestra
| sestra
| sestra
| ''sestra''
| (syster)
|-
| ''*bratrъ''
| ''bratrъ''
| ''brat''
| ''brat''
| brat
| bratr
| brat
| brat
| brat
| ''brat''
| (broder)
|-
|-
| ''*dъt’i''
| ''dъšti''
| ''doč’''
| ''dočka''
| córka
| dcera
| hči
| ćerka
| kći
| ''k’erka''
| (dotter)
|-
| ''*synъ''
| ''synъ''
| ''syn''
| ''syn''
| syn
| syn
| sin
| sin
| sin
| ''sin''
| (son)
|}

== Referenser ==
:''Artikeln är helt eller delvis översatt från [http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Urslawisch&oldid=13388398 tyska Wikipedia]''

== Externa länkar ==
* Bernard Comrie och Greville Corbett (red.): ''The Slavonic languages''. Routledge, London 1993, {{ISBN|0-415-28078-8}} (engelskspråkig)
* [http://www2.uni-klu.ac.at/eeo/index.php/Urslawisch Urslawisch]{{Död länk|datum=2018-09 |bot=InternetArchiveBot }} av Georg Holzer, ur ''Lexikon der Sprachen des europäischen Ostens'' av M. Okuka (tyskspråkig]

{{Slaviska språk}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Slaviska språk]]
[[Kategori:Urspråk|Slaviska]]