Vattnets kretslopp: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 20 april 2018 kl. 09.26

Schematisk bild över vattnets kretslopp.

Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, är vattnets kontinuerliga flöde mellan havet, atmosfären, vattensamlingar på land, grundvatten och levande organismer.

slick

Vattnets uppehållstider

**Medeluppehållstid i olika reservoarer**^[1]
Reservoar	Medeluppehållstid
Hav	3 200 år
Glaciärer	20 till 100 år
Säsongsberoende snötäcke	2 till 6 månader
Markvatten	1 till 2 månader
Grunt grundvatten	100 till 200 år
Djupt grundvatten	10 000 år
Sjöar	50 till 100 år
Floder	2 till 6 månader
Atmosfären	9 dagar

Medeluppehållstiden i en reservoar i den hydrologiska cykeln är den tid en vattenmolekyl i snitt kommer stanna kvar i den reservoaren. Grundvatten kan stanna under jordytan i 10 000 år innan det återvänder till havet. Markvatten har en kort uppehållstid eftersom det är nära markytan, och kan avdunsta, tas upp av växter, rinna ut som ytvatten, eller sjunka och bilda grundvatten. Avdunstat vatten stannar ungefär 9 dagar i atmosfären innan det åter faller ned som nederbörd.

Fördelning av vattnet på jorden

**Fördelning av vattnet på jorden** ^[1]
Reservoar	Volym (tusental km³)	Procent av total mängd
Hav	1 370 000	97,25
Istäcken och glaciärer	29 000	2,05
Grundvatten	9 500	0,68
Sjöar	125	0,01
Markvatten	65	0,005
Atmosfär	13	0,001
Floder och bäckar	1,7	0,0001
Biosfär	0,6	0,00004

Den absoluta merparten av jordens vatten finns i haven.

Se även

Referenser

^ [a b] PhysicalGeography.net. CHAPTER 8: Introduction to the Hydrosphere..

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

[PHYS-1] [a b] PhysicalGeography.net. CHAPTER 8: Introduction to the Hydrosphere..

[1]

@@ Rad 2: / Rad 2: @@
 '''Vattnets kretslopp''', ''den [[hydrologi]]ska cykeln'', är [[vattnets]] kontinuerliga flöde mellan [[hav]]et, [[atmosfären]], vattensamlingar på land, [[grundvatten]] och levande organismer.
+slick
-==Beskrivning==
-Allt [[vatten]] som kommer ned i form av [[nederbörd]] strävar efter att ta sig neråt med [[gravitation]]ens kraft. En del av vattnet färdas via [[avrinning]] till lägre marker, och kan rinna ut i exempelvis sjöar. Andra delar av vattnet sjunker neråt genom [[infiltration]] och [[perkolation]]. När det sjunkit tillräckligt långt hamnar det i grundvattnet.
-[[Solen]] driver vattnets kretslopp genom att värma upp vattnet i haven. Vatten [[avdunstning|avdunstar]] och bildar [[vattenånga]] (vatten i gasform), stigande luftströmmar tar med ångan uppåt i atmosfären där svalare temperaturer får den att [[kondensation|kondensera]] och bilda [[moln]]. Luftströmmar transporterar molnen runt jorden, och in över land. En del moln stannar givetvis över havet. Molnpartiklar kolliderar, slås samman, växer och faller till slut ned i form av nederbörd. Beroende på temperaturen kan nederbörd falla som snö eller regn. Nederbörd i form av regn är vanligast, och om den faller på land kan ytvatten bildas, som med gravitationens hjälp söker sig till bäckar och floder för att slutligen mynna ut i havet igen. Allt vatten som faller på land bildar dock inte ytvatten, en del [[infiltration|infiltrerar]] ned i jordtäcket, en del av detta vatten bildar [[grundvatten]]. Grundvattnet är en viktig del i vattnets kretslopp. Här finns den stora reserven av [[sötvatten]]tillgång, som kan rubbas eller skadas beroende på vad som sker i och kring ovanliggande jordlager. En del av det infiltrerade vattnet sjunker inte så djupt att det kan räknas som grundvatten, utan rinner en bit under markytan, för att rinna ut i ett vattendrag. På sikt återvänder vattnet till havet, och cirkeln är sluten.
 == Vattnets uppehållstider ==