Hoppa till innehållet

Pablo Escobar

Från Wikipedia
Pablo Escobar
Pablo Escobar Mug.jpg
Pablo Escobar år 1981.
Personlig information
FödelsenamnPablo Emilio Escobar Gaviria
AliasDon Pablo(Sir Pablo)
El Padrino (Gudfadern)
El Patrón (Bossen)
El Señor (Herren)
El Mágico (Magikern)
El Pablito (Lilla Pablo)
El Zar de la Cocaína (Kokain-tsaren)
Född1 december 1949
Medellín, Colombia
Död2 december 1993 (44 år)
Medellín, Colombia
DödsorsakSkjuten till döds av colombianska polisens "omutbara" specialkommando, Search Bloc
YrkeGrundare och ledare av knarksyndikatet Medellínkartellen
PartnerMaria Victoria Henao
FöräldrarAbel de Jesús Escobar Echeverri, Hermilda de los Dolores Gaviria Berrío
BarnSebastián Marroquín
(född: Juan Pablo Escobar)
Manuela Escobar
StraffNarkotikaproduktion, anstiftan till mord, bombattentat (klassat som terrorism), bestickning, utpressning, mord

Pablo Emilio Escobar Gaviria, född 1 december 1949 i Medellín, Colombia, död 2 december 1993 i samma stad, var en colombiansk gangster och narkotikahandlare, ledare för Medellínkartellen.

Kriminell karriär

Pablo Escobar inledde sin kriminella karriär i hemstaden Medellín som biltjuv. Han stal bilar, plockade isär dem och sedan sålde han delarna. Han övergick sedan till kokainförsäljning och började bygga upp ett lukrativt drogimperium. Kokaintrafiken från Colombia till framför allt USA gjorde Escobar till en av världens rikaste människor (1989 listade Forbes honom som världens sjunde rikaste man). Enligt uppskattningar tjänade Medellínkartellen 25 miljarder USD under sin glansperiod. För sina enorma inkomster köpte Escobar en exklusiv hacienda, en privat djurpark, flygplan, helikoptrar, bilar och mycket annat. Escobar var en hänsynslös man och hans motto var Plata o Plomo?, det vill säga pengar (silver) eller kula (bly)?, vilket innebar att antingen accepterade man en muta eller så blev man skjuten.

Entrén till Escobars stora egendom, Hacienda Nápoles.

Folkhjälte och hänsynslös brottsling

Med sin rikedom vann Escobar popularitet och en Robin Hood-image bland Medellíns fattiga invånare genom donationer till välgörande ändamål, och var en tid i början av 1980-talet politiskt aktiv och invald som ersättare i parlamentet. Enligt källor hade han ambition att med tiden bli landets president. Justitieminister Rodrigo Lara Bonilla pekade dock ut Escobar som brottsling, vilket föranledde Escobar att låta mörda honom 1984, varpå han en tid gick i exil i Panama och Nicaragua. 1989 beordrade han mordet på presidentkandidaten Luis Carlos Galán. Medellínkartellen ägnade sig åt regelrätt terrorverksamhet inte bara mot rättsväsendet utan även civilbefolkningen; bland annat sprängde man ett flygplan i försök att döda presidentkandidaten César Gaviria, ett attentat som dödade 110 personer (dock ej Gaviria, som inte var ombord) och bombade tidningsredaktioner.

Vägen mot slutet

Pablo Escobar efter att han blivit skjuten.

Escobar överlämnade sig så småningom till myndigheterna efter att, genom en grundlagsändring, ha försäkrat sig om att han inte kunde bli utlämnad från Colombia till USA. Escobar placerades i La Catedral, ett lyxigt "fängelse" som Escobar själv fick utforma och bestämma över. Därifrån kunde han fortsätta styra sitt knarkimperium, och efter att han hotats förflyttas till ett vanligt fängelse tog han åter till flykten. För att bistå den colombianska polisen och militären skickades under sommaren 1992 soldater från den amerikanska specialstyrkan Delta Force till Colombia. Med hjälp av övervakning och avlyssning försökte man att lokalisera Escobars gömställe i Medellín. Det operativa ansvaret leddes av översten Hugo Martinez. Slutligen lyckades man spåra ett samtal från Escobars mobiltelefon, och kunde därigenom lokalisera honom. Vid gripandet försökte Escobar och hans livvakt att fly men båda sköts till döds. Även den paramilitära vigilantgruppen Los Pepes (Perseguidos por Pablo Escobar = Förföljda av Pablo Escobar), som bland annat bestod av medlemmar från rivaliserande drogkarteller såsom Calikartellen, deltog i jakten på Escobar och dödade flera av hans hejdukar.

Samtidigt som många firade Escobars död hade han fortfarande många beundrare; tusentals sörjande besökte hans begravning.

Escobars änka och två barn flydde från Colombia och hade svårigheter att få asyl utomlands. Sonen Juan Pablo har bytt namn till Sebastian Marroquin och är arkitekt i Buenos Aires, Argentina. Hans försoningsmöte med mordoffren Lara Bonillas och Galáns söner skildras i dokumentärfilmen Sins of My Father (2009).

Litteratur och övriga källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Pablo Escobar.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pablo_Escobar&oldid=38770783”