Somaliland

Republiken Somaliland
Republiken Somaliland
Flagga
	Valspråk: "Justice, Peace, Freedom, Democracy and Success for All"
	Nationalsång: Samo ku waar;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Hargeisa
Officiellt språk	[[somaliländska, arabiska
Statsskick	republik
Självständighet	från Somalia
Area
Befolkning
Valuta	somaliländsk shilling (SLSH)
Tidszon	UTC+3
	Topografi
Nationaldag	18 maj
Landsnummer	252

Somaliland, officiellt Republiken Somaliland (somaliska: Jamhuuriyadda Soomaaliland; arabiska: أرض الصومال, Arḍ aṣ-Ṣūmāl), är en sedan 1991 självutropad stat i östra Afrika. Huvudstad är Hargeisa. Somaliland har ett helt internationellt erkännande och betraktas internationellt som ett land men landet har i praktiken fungerat som helt självständig stat efter den somaliska centralregeringens kollaps 1991. Det gränsar i nordväst till Djibouti, i väster och söder till Etiopien och i öster till Puntland (Somalia).

Området var det brittiska protektoratet Brittiska Somaliland fram till 1960, då det uppgick i den nya staten Somalia. Somaliland är erkänt av omvärldenmånga ländet till exempel storbrittaninen men är de facto självstyrande.

Politik

Området är i kontrast mot resten av Somalia stabilt och fredligt, och sedan 2002 har landet lyckats bygga upp demokratiska statliga strukturer. Presidentvalet 2003 avgjordes med en marginal på omkring 80 röster när alla valsedlar räknats. Resultatet godtogs utan våldsamheter och den sittande presidenten Dahir Riyale Kahin utsågs till president, efter en valduell med bl.a. den från Finland hemkomna motkandidaten Faisal Ali.^[1] Det första flerpartiparlamentet utsågs genom allmänna val 2005. Det sittande regeringspartiet Udub fick då flest parlamentsplatser.

Den 26 juni 2010 hölls presidentval i landet, och det största oppositionspartiet Kulmiye förklarades som vinnare. Oppositionens kandidat Ahmed Mahamoud Silanyo fick 49 % av rösterna och har valts till president. Den sittande presidenten Kahin som fick 33 % var snabb att gratulera den vinnande kandidaten och lovade att bli kvar som oppositionsledare för partiet i ett fredligt maktskifte. Valet gick rätt till enligt internationella observatörer. Det tredje presidentvalet var planerat att hållas den 27 mars 2017, men sköts upp till den 13 november 2017.^[2]

Somaliland har ett parlament med två kammare: ett folkvalt representanthus med 82 ledamöter samt ett äldsteråd, som ansvarar för lagar om religion, traditioner och säkerhet. Ledamöterna i äldsterådet utses av klanerna. Val skall enligt författningen genomföras vart sjätte år.^[3]

Geografi

Regioner (gobolada)

Somaliland delade 2008 upp de regioner som sedan tidigare skapats av Somalia, i sammanlagt 13 regioner.

Nr på karta	Region	Huvudort	Area km²	Befolknings- täthet (inv/km²)
1	Salal	Zeila	n/a	n/a
2	Awdal	Borama	n/a	n/a
3	Gabiley	Gebilay (stad)	n/a	n/a
4	Woqooyi Galbeed	Hargeisa	n/a	n/a
5	Sahil	Berbera	n/a	n/a
6	Odweyne	Odweyne	n/a	n/a
7	Togdheer	Burao	n/a	n/a
8	Cayn	Buuhoodle	n/a	n/a
9	Sarar	Aynabo	n/a	n/a
10	Sool	Las Anod	n/a	n/a
11	Sanaag	Erigavo	n/a	n/a
12	Maakhir	Badhan	n/a	n/a
13	Hawd	Baligubadle	n/a	n/a

Befolkning

Somaliland har 3,5 miljoner invånare med en befolkningstäthet på i genomsnitt 25 invånare per km². Ungefär 55 % av befolkningen är nomader eller delvis nomadisk, medan 45 % bor i städer och byar.

Befolkningen består nästan uteslutande av etniska somalier sammansatta av klanerna isaaq, darod, issa, gadabursi och minoritetsgrupperna gaboye som sammanfattar yibir, madhibaan, tumaal osv.

Antalet personer från södra och centrala Somalia och Etiopien som lever som krigsflyktingar och ekonomiska migranter i Somaliland är inte känt men uppskattas till mer än 100 000. Statusen för de tiotusentals somalier som flydde inbördeskriget är kontroversiell, eftersom Somalilands regering ser dem som utlänningar, och därmed som flyktingar i egentlig mening, medan organisationer som International Watch ser Somaliland som en del av Somalia och klassificerar därför dessa individer som internt fördrivna personer.

Religion

Somalilands folk är sunnimuslimer med Shafi rättsskola (madhhab). Sufismen är utbredd. Den största av tariqorna är qadiri-tariqan. En del salihiya-sekter förekommer främst i byar och bland nomader.

Krig och fred i Somaliland

Bakgrund

Under kolonialtiden var dagens Somaliland ett protektorat under Storbritannien. Till skillnad från södra Somalia, där Italien utövade ett direkt styre, använde sig britterna av Somalilands politiska strukturer för att utöva sin makt. Britterna använde även Somaliland som utpost till Asien och som inkomstkälla för boskapshandel. 26 juni 1960 fick Somaliland sin självstständighet från Storbritannien och erkändes av 34 länder, däribland Storbritannien och USA. Det diskuterades om landet skulle enas med Somalia eller gå sin egen väg, där en del politiker menade att Storbritannien skulle stanna tio år till och hjälpa till att bygga upp landets olika institutioner såsom sjukvård, utbildning mm. Det sägs att politikerna sålde folket en vision om att alla de somaliska delarna, inklusive Djibouti, Ogaden (östra Etiopien), NFD (norra Kenya) och Italienska Somalia, skulle enas under en enda flagga. Med stort folkligt stöd och med ett Storsomalia som mål vann unionisterna omröstningen och Somaliland enades med Somalia med målet att inkludera de andra staterna inom snar framtid.

På grund av de olika koloniala erfarenheterna kom aldrig södra Somalia och Somaliland att bli en stabil och fungerande enhet.

Kriget och dess konsekvenser

Republiken Somaliland utropade sin självständighet 1991 efter att staten Somalia kollapsat. Under Somalias diktator Siad Barres år vid makten var befolkningen i Somaliland utsatta för ett starkt förtryck från centralmakten, i form av diskriminering, inskränkt rörelsefrihet och förföljelse. Somaliländare behandlades som andra klassens medborgare under Barres regim. Somali National Movement (SNM), som var en motståndsarmé baserad på Isaaq-klanen, tog till vapen i kampen mot Barres regim 1982. Detta ledde till att Barre slog tillbaka mot befolkningen i Somaliland. Det hela utvecklades till ett krig främst mot Isaaq-klanen som eskalerade under slutet av 1980-talet. Detta ledde till en massaker på folket i Somaliland, följden av detta blev ca 50 000–60 000 dödsoffer (se källförteckning) och att en stor del av befolkningen tvingades fly, en majoritet till Etiopien men många också till Europa och Sverige. Stora delar av Somaliland förstördes och huvudstaden Hargeisa jämnades med marken. Idag är det svårt för en utomstående att föreställa sig att detta ägt rum, eftersom många hundratusen flyktingar repatrierats och stora delar av Hargeisa återuppbyggts. Dock vittnar de sönderbombade husen samt stora läger med internflyktingar om kriget. Dessutom finns det fortfarande ett antal minor kvar i marken som fortsätter att begränsa människor i deras vardagliga liv, även om de flesta minor nu tros vara undanröjda.

Fredsprocessen i Somaliland

Genom att driva fredsprocessen från en lokal nivå har landet lyckats åstadkomma stabilitet, till skillnad från övriga Somalia som fortfarande är krigsdrabbat. Det finns en tydlig skillnad mellan hur fredsprocessen sett ut i Somaliland och hur den sett ut i övriga Somalia. 1991 gick klanledare på lokal nivå i Somaliland samman för att finna en fredlig väg framåt. Målsättningen var att skapa försoning i landet genom att låta alla parter delta i fredssamtalen, även de som stod bakom Barre. Genom att basera fredsförhandlingarna på lokal nivå och att låta människor delta, lyckades parterna enas. Befolkningen känner en stolthet över klanäldstes arbete och över att freden skapades internt, genom klanstrukturen, utan alltför stor inblandning utifrån. För att underlätta kontakten mellan den lokala och den statliga nivån upprättades lokala råd med representanter både från den nya regeringen och klanäldste, som tillsammans utarbetade metoder för att nå försoning och fred. Samarbete mellan centralmakten, klanäldste och folket är därför fortfarande centralt i det somaliländska samhället.

1994 blossade dock stridigheter om centralmakten upp, då en underklan till Isaaq tog till vapen mot den sittande regeringen, eftersom de kände sig exkluderade från makten. Konflikten pågick under två år, men efter fredsförhandlingar ledda av klanäldste lyckades båda sidor enas. Sedan dess har landet varit stabilt, bortsett från en gränskonflikt med Puntland. Båd. Somaliland och Puntland gör anspråk på Maakhir som inkorporerades av Puntland 2009 men för närvarande kontrolleras till största del av Somaliland. Somaliland och Puntland gör även anspråk på de två regionerna Sool och Sanaag. Puntlands anspråk bygger på att människorna i dessa regioners östra del har en gemensam identitet, då människorna som bor i östra Sanaag och Sool tillhör klanfamiljen Darod och de i västra delen klanen Issaq, som Puntland gör anspråk på. Somaliland däremot lyfter fram att regionerna varit del av det brittiska Somaliland men även staten Somaliland som var erkänd stat 1960 och har därför samma erfarenheter och historia som Somaliland.

Ekonomi

Stommen i den lokala ekonomin är boskapsskötsel. För staten utgör boskapsexporten en viktig inkomstkälla. Utöver boskap är de största produktionssektorerna i landet fiske, jordbruk och träkol. Längs kusten är fisket betydande, men avbefolkning gör det svårt att utveckla fiskeindustrin.

Somalilands egen produktion är mycket begränsad och både livsmedel och andra konsumtionsvaror importeras. Finanspolitikens handlingsutrymme är begränsat då frånvaron av egen produktion inte möjliggör en självständig politik. På grund av den bristande kapaciteten är det inte aktuellt för Somaliland att bygga upp en traditionell exportindustri, då det skulle vara svårt att konkurrera på den globala marknaden. Att hitta miljömässigt hållbara alternativ där lokal kunskap förvaltas, och produkter förädlas, kan resultera i en alternativ exportindustri. Ett exempel där detta gjorts är Candlelights projekt där henna-färg produceras lokalt. Kvinnor samlar in växterna på landsbygden för att sedan färdigställa produkten för hand. En del av produkterna exporteras och har en ”fair trade-märkning”, medan en del säljs i Hargeisa. Den somaliländska staten har förhoppningar om att fler transnationella företag kommer att göra direktinvesteringar i Somaliland. I dagsläget är få utländska företag verksamma i landet, med undantag för dem som drivs av diasporan, men man börjar se en förändring där fler transnationella företag börjar få upp ögonen för Somaliland. Regeringen menar även att det finns naturfyndigheter i landet och hyser stora förhoppningar på framtida utvinning.

Flera lokala företag har vuxit starkt de senaste tio åren och internationella företag har börjat etablara sig, till exempel Coca Cola med en modern anläggning i Hargeisa. Även andra stora företag som Toyota, Glaxo Smith Kline och oljebolaget Genel Energy har liknade planer. Företag inom livsmedel, flyg, IT och kommunikation har skapat en ny arbetsmarknad för landets nyutexaminerade studenter. Trots det har det uppskattats att 5 av 10 universitetsutbildade ungdomar är arbetslösa.

Lokala företag och investerare har insett behovet av att uppgradera flygplatsen och övrig infrastruktur. Uppgraderingen av flygplatsen i Hargeisa finansieras av Kuwait och är planerad att vara klar i juni 2013.

Utbildning

Utbildningssystemet i Somaliland är uppdelat mellan låg- och mellanstadiet (Dugsiga hoose/dhexe) från klass ett till klass åtta, ett fyraårigt gymnasium (Dugsiga Sare) och därefter universitetsstudier. Utbildning är den sektor som har vuxit starkast under 00-talet. Nya universitet, högskolor och gymnasieskolor har öppnat i de flesta regionhuvudstäder. De största universiteten inkluderar:

Amoud University (Borama)[1]
Hargeisa University (Hargeisa) [2]
Burao University (Burao)[3]
Gollis University (Hargeisa), utbildar landets kriminalpolis och byggnadsingenjörer.[4]
Somaliland University of Technology, SUTECH (Hargeisa)[5]
EELO American University, (Borama)

Se även

Brittiska Somaliland

Referenser

Noter

^ Svd: Val i Somaliland (14 april 2003)
^ Allison, Simon. ”Two years behind schedule, Somaliland finally heads to the polls” (på engelska). The M&G Online. https://mg.co.za/article/2017-11-13-00-two-years-behind-schedule-somaliland-finally-heads-to-the-polls. Läst 13 november 2017.
^ Landguiden, Utrikespolitiska Institutet

Källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Somaliland.

[1] Svd: Val i Somaliland (14 april 2003)

[2] Allison, Simon. ”Two years behind schedule, Somaliland finally heads to the polls” (på engelska). The M&G Online. https://mg.co.za/article/2017-11-13-00-two-years-behind-schedule-somaliland-finally-heads-to-the-polls. Läst 13 november 2017.

[3] Landguiden, Utrikespolitiska Institutet

[1]

[2]

[3]