Sammetsgeting
| Sammetsgeting | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Vespoidea |
| Familj | Getingar Vespidae |
| Släkte | Bålgetingar Vespa |
| Art | sammetsgeting Vespa velutina |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vespa velutina | |
| Auktor | Lepeletier, 1836 |
| Synonymer | |
|
Vespa fruhstorferi Stadelmann, 1894 Vespa immaculata Morawitz, 1889 Vespa auraria Smith, 1852 rovgeting[1] asiatisk bålgeting[1] | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Sammetsgeting[2] (Vespa velutina)[3] är en getingart som beskrevs av Amédée Louis Michel Lepeletier 1836. Vespa velutina ingår i släktet bålgetingar, och familjen getingar.[3][4]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Arten delas in i följande underarter:[3]
- V. v. ardens
- V. v. celebensis
- V. v. divergens
- V. v. flavitarsus
- V. v. floresiana
- V. v. karnyi
- V. v. mediozonalis
- V. v. nigrithorax
- V. v. sumbana
- V. v. timorensis
- V. v. variana
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]En stor bålgeting, nästan lika stor som den vanliga bålgetingen; drottningen kan bli 30 mm lång, hanen 24 mm och arbetarna 20 mm.[5] Kroppen är övervägande mörkbrun till svart, med gula fötter och orange hjässa. Tergiterna[a] har vardera ett smalt, gult band i bakkanten, med undantag av tergit 4, som är övervägande gul till orangegul.[6] De olika underarterna kan dock skilja sig åt med avseende på utseendet.[5]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]När det gäller föda är arten en generalist, som kan ta många leddjur som bland annat flugor, andra getingar, hopprätvingar, fjärilar, spindlar och även färskt kött från ryggradsdjur. Den föredrar emellertid honungsbin. Bytet är främst avsett för larverna, som matas med det söndertuggade bytet. De vuxna djuren äter visserligen en del av det infångade bytet, men lever främst på mogna frukter och blommor.[6]
Arten bygger vanligen sitt bo högt uppe i träd, men större, luftiga byggnader kan också användas. I undantagsfall placeras boet under markytan. Den introducerade, franska subpopulationen använder gärna ekar, popplar och akaciaträd. Boet är ovalt, omkring 40 till 70 cm i diameter och mellan 60 och 90 cm högt. Till skillnad från de flesta bålgetingar sitter inte öppningen i bottnen utan på sidan, ungefär halvvägs upp. Ett bo kan innehålla upp till 17 000 celler och mer än 1 000 individer. Arten är ettårig; den övervintrade honan börjar bygga boet tidigt på våren, och det utvecklas fram till slutet av hösten, då arbetarna och hanarna dör. Endast de befruktade honorna övervintrar i barkspringor och dylikt.[6]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Sammetsgetingen förekommer naturligt i Asien från Afghanistan via Indien och Pakistan till östra Kina och Indonesien. Underarten Vespa velutina nigrithorax har oavsiktligt introducerats till Sydkorea (2003) och Frankrike (2005). Från det senare landet har den spritt sig till Spanien[6], liksom till Schweiz och Tyskland[7].
Ekologisk och ekonomisk betydelse
[redigera | redigera wikitext]I Frankrike, dit sammetsgetingen misstänks har kommit med en sändning lergods från Kina, har arten snabbt spritt sig och betraktas som ett allvarligt hot mot binäringen. Det östasiatiska honungsbiet har för vana att forma en boll kring invaderande Vespa velutina-individer och värma ihjäl dem, men det europeiska honungsbiet har inte lärt sig den försvarsmetoden.[8] Det finns även farhågor om att arten kommer att etablera sig i Storbritannien[9], och svenska Jordbruksverket utesluter inte att den kan bli ett hot även för södra Sverige, både mot honungsbin genom predation, och vanlig bålgeting genom födokonkurrens.[10]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Lotta Fabricius Kristiansen (2013). ”Beredskapsplan för att vara förberedda om vi hittar exotiska sjukdomar, parasiter och skadegörare på honungsbin i Sverige”. Statens jordbruksverk. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140812224712/http://www.jordbruksverket.se/download/18.58f2066813fc03d6a203a/1373350585017/Beredskapsplan%20mot%20exotiska%20skadeg%C3%B6rare.pdf. Läst 10 augusti 2014.
- ^ Stephen Manktelow (19 december 2013). ”Vespa velutina - sammetsgeting”. Dyntaxa. Artdatabanken. http://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/6002943. Läst 10 augusti 2014.
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/vespa+velutina/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ZOBODAT: Zoological-Botanical Database (Vespoidea). Gusenleitner J., 2006-07-20
- ^ [a b] ”Vespa velutina” (på engelska). Vespa-bicolor.net. http://www.vespa-bicolor.net/main/vespid/vespa-velutina.htm. Läst 9 augusti 2014.
- ^ [a b c d] ”Asian hornet (Vespa velutina)” (på engelska). ARKive - Images of Life on Earth. Arkiverad från originalet den 14 september 2014. https://web.archive.org/web/20140914025037/http://www.arkive.org/asian-hornet/vespa-velutina/. Läst 9 augusti 2014.
- ^ Marti, Gian Andrea (27 juni 2023). ”Europas Imker fürchten die Asiatische Hornisse”. Neue Zürcher Zeitung (Aktiengesellschaft für die Neue Zürcher Zeitung).
- ^ Henry Samuel (19 augusti 2009). ”Tourists warned as Asian hornets terrorise French” (på engelska). The Daily Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/france/6049302/Tourists-warned-as-Asian-hornets-terrorise-French.html. Läst 9 augusti 2014.
- ^ ”Danger! The bee-killing Asian hornet is set to invade Britain” (på engelska). The Guardian. 17 oktober 2011. http://www.theguardian.com/environment/2011/oct/17/asian-hornet-bee-killer-invasion. Läst 9 augusti 2014.
- ^ Lotta Fabricius Kristiansen (2013). ”Spana efter den invasiva sammetsgetingen Vespa velutina”. Statens jordbruksverk. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140812224143/http://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd273e4/1406554874894/Sammetsgeting_Webb+201407.pdf. Läst 10 augusti 2014.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sammetsgeting.
Wikispecies har information om Vespa velutina.
|