Hoppa till innehållet

Karthago

Från Wikipedia
Världsarv
Karthago
Karthago
Geografiskt läge
Koordinater36°50′38.1″N 10°19′35.21″Ö / 36.843917°N 10.3264472°Ö / 36.843917; 10.3264472
PlatsTunis, Tunis guvernement
LandTunisien Tunisien
Region*Arabien
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iii, vi
Referens37
Historik
Världsarv sedan1979  (3:e mötet)
Karthago på kartan över Tunisien
Karthago
.
* Enligt Unescos indelning.

Karthago, Kartago (feniciska Kart Hadasht, latin Carthago, franska och engelska Carthage, arabiska قرطاج) är en arkeologisk plats i Tunisien utanför huvudstaden Tunis. Det moderna Karthago är en förort till Tunis och hade 17 010 invånare vid folkräkningen 2014.[1] Platsen är upptagen på Unescos världsarvslista. Från cirka 600 f.Kr till 200 f.Kr var Kartago med sin stora flotta och rikedomar en stormakt vid Medelhavet[2]

Karthago var huvudstaden i det feniciska handelsriket med samma namn med andra stora städer som Hadrumetum, Kerkuan, Leptis Magna och Utica.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Karta över moderna Karthago.
Karta som visar var olika arkeologiska lämningar ligger.
Antoninus bad.
Amfiteatern.
Huvudartikel: Antikens Karthago

Den grundades 814 f.Kr.[3][4] Ursprungligen var det ett underlydande område till den feniciska staden Tyros. Karthago blev självständigt omkring 650 f.Kr. och upprättade en hegemoni över andra feniciska bosättningar i hela Medelhavet, Nordafrika och vad som nu är Spanien,[5] ett välde som varade fram till slutet av 200-talet f.Kr. På toppen av stadens betydelse, sträckte sig dess politiska inflytande över större delen av västra Medelhavet och var ett av de stora handelsnaven.

Under stor del av sin historia var Karthago i ett konstant stridstillstånd med grekerna på Sicilien och med den romerska republiken, vilket ledde till en serie väpnade konflikter kända som grekisk-puniska krigen och puniska krigen. Staden hade också att ta itu med de flyktiga berberna,[6] ursprungsbefolkningen i regionen där Karthago byggdes. År 146 f.Kr., efter det tredje och sista puniska kriget, förstördes Karthago och ockuperades därefter av romerska styrkor.[7] Nästan alla andra feniciska stadsstater och tidigare kartagiska underlydande områden föll i romerska händer därefter.

Byggnader

[redigera | redigera wikitext]

Mycket av arkitekturen i Karthago är förstörd och idag finns endast få feniciska eller romerska monument bevarade. Bland de framstående byggnaderna kan nämnas

  • Antoninus badhus byggd ca år 145-165, anses som det största i Nordafrika
  • Hamnen (kothoa) omger en ca 100 m bred kanal och är delad på dels en hamn för krigsfartyg innerst och dels en hamn för handelsfartyg ytterst, återuppbyggd av romarna i samma form
  • Amfiteatern, liten sidoteater, i stort helt förstörd i motsats till stora teatern
  • Gravplatsen Tophet är en grottliknande religiös helgedom tillägnad guden Baal-Hammon med en rad gravplatser
  • Tornet på Byrsakullen, den centralt belägna kullen i staden
  • Eldkulelagret, stenkulor som doppades i brännbart ämne och slungades mot fientliga fartyg
  • Teatern är helt restaurerad, svårt att urskilja originaldelar, används idag till uppträdanden
  • Bokvarteret på Byrsakullen, välbevarade ruiner från bostadshus
  • Kolumnbyggnaden, ruiner efter byggnad med okänt ursprung, möjligen Gargilius badhus

I världsarvet ingår amfiteatern, teatern, hästkapplöpningsarenan (circus), odeion, villor från Romarriket, restaurerade termer, ruinen av Cyprianus basilika och av basilika Maiorum.[8]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Statistiques Tunisie; Population, Logements et ménages par commune et arrondissemen (excelfil) Arkiverad 2 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 juni 2015.
  2. ^ ”Kartago”. SO-rummet. 3 februari 2023. https://www.so-rummet.se/kategorier/kartago. Läst 26 juli 2023. 
  3. ^ Sabatino Moscati (12 januari 2001). ”Colonization of the Mediterranean” (på engelska). The Phoenicians. I.B.Tauris. sid. 48. ISBN 978-1-85043-533-4. https://books.google.com/books?id=1EEtmT9Tbj4C. Läst 12 februari 2013 
  4. ^ Maria Eugenia Aubet (2008). [www.upf.edu/larq/_pdf/AubtCrono.pdf ”Political and Economic Implications of the New Phoenician Chronologies”] (på engelska). Universidad Pompeu Fabra. sid. 179. www.upf.edu/larq/_pdf/AubtCrono.pdf. Läst 24 februari 2013. ”The recent radiocarbon dates from the earliest levels in Carthage situate the founding of this Tyrian colony in the years 835–800 cal BC, which coincides with the dates handed down by Flavius Josephus and Timeus for the founding of the city.” 
  5. ^ Markoe, Glenn (2000) (på engelska). Phoenicians. University of California Press. sid. 55. ISBN 978-0-520-22614-2. https://books.google.com/books?id=smPZ-ou74EwC. Läst 11 februari 2013 
  6. ^ Iliffe, John (13 augusti 2007) (på engelska). Africans: The History of a Continent. Cambridge University Press. sid. 31. ISBN 978-1-139-46424-6. https://books.google.com/books?id=bNGN2URP_rUC. Läst 25 februari 2013 
  7. ^ Scullard, H.H. (1 september 2010) (på engelska). From the Gracchi to Nero: A History of Rome 133 BC to AD 68. Taylor & Francis. sid. 4. ISBN 978-0-415-58488-3. https://books.google.com/books?id=vMzvAXjq1uEC. Läst 12 februari 2013 
  8. ^ Christina Langner (red.) (2006). ”Tunesien”. Die Natur- und Kulturwunder der Welt. wissenmedia Verlag. sid. 437−438 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Västerbro, Magnus (2009). ”Karthago förintades av romarna”. Allt om historia (nr. 7): sid. s. 54-55. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Världsarv i Tunisien
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karthago&oldid=55343063”