Hoppa till innehållet

Sommarresidenset i Chengde

Världsarv
Sommarresidenset i Chengde
避暑山庄
The Golden Hill Pavillion
The Golden Hill Pavillion
Geografiskt läge
Koordinater40°59′16″N 117°56′17″Ö / 40.98778°N 117.93806°Ö / 40.98778; 117.93806 (Sommarresidenset i Chengde)
PlatsChengde
LandKina Kina
Region*Asien och Oceanien
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iv
Referens704
Historik
Världsarv sedan1994  (18:e mötet)
Sommarresidenset i Chengde på kartan över Kina
Sommarresidenset i Chengde
.
* Enligt Unescos indelning.


Sommarresidenset i Chengde (避暑山庄; Bìshǔshānzhuāng) är ett kejsarpalats i Chengde i Hebei i Kina. Palatset var sommar- och höstbostad för Qingdynastins kejsare.

Varje år tillbringade kejsarna under Qingdynastin en ansenlig tid i sommarresidenset i Chengdu där de hanterade militära och politiska frågor och mötte sändebud och ledare från minoritetsbefolkningarna i norr. Flera historiska händelser har ägt rum i sommarresidenset i Chengdu så som det officiella besöket 1793 av den brittiska diplomaten George Macartney.[1][2]

Templet uppfördes från 1703 till 1792 under kejsar Kangxi, Yongzheng och Qianlongs regeringstider. De större delarna av byggnation utfördes 1703 till 1714 och 1741 till 1754.[1]

Södra delen av residenset är palatsområdet som upptar 102 000 kvadratmeter och var där den kejserliga familjen bodde, arbetade och höll ceremonier. I sydöstra delen är sjöområdet som upptar 496 000 kvadratmeter och innehåller åtta sjöar och ett flertal byggnader vars arkitektur är inspirerat från södra Kina. I norra delen av residenset finns 607 000 kvadratmeter skog och gräs där det hölls hästkapplöpning. Även flera tempel och ett stort bibliotek uppfördes i denorra delarna. I västra delen finns 4 000 000 kvadratmeter berg med fyra stora raviner. Det fanns även 40 grupper av byggnader i bergen som idag bara är i ruiner.[1]

Sommarresidenset i Chengde och dess tolv närliggande tempel är sedan 1994 listade av Unesco som världsarv.[3]

Världsmästerskapet i bandy för damer 2018 arrangerades på naturis på residensets sjö.[4]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]