Akut kranskärlssjukdom
| Akut kranskärlssjukdom | |
| Latin: morbi ischaemici cordis acuti | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I20.0 |
| eMedicine | emerg/31 |
| MeSH | svensk engelsk |
Akut kranskärlssjukdom (akuta koronara syndrom, AKS) omfattar instabil angina, icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI), ST-höjningsinfarkt (STEMI). Tillstånden inom AKS-begreppet kan ses som olika aspekter av samma sjukdom och handläggs enligt gemensamma riktlinjer.
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Vid all akut kranskärlssjukdom rekommenderas proppförebyggande behandling med laddningsdos acetylsalicylsyra. Tidsbegränsad behandling med proppförebyggande P2Y12-hämmare är också rekommenderad, medan behandlingen med acetylsalicylsyra enligt rekommendationerna ska fortsätta livslångt.[1]
Vid ST-höjningsinfarkt rekommenderas omedelbar kranskärlsröntgen med möjlighet till stentning. Om kranskärlsröntgen inte kan genomföras i tid kan behandling med propplösande läkemedel ges i väntan på åtgärd. Hur snabbt kranskärlsröntgen bör ske vid icke-ST-höjningsinfarkt och instabil angina beror på olika riskfaktorer som bedöms av behandlande läkare.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Ellinor Bergdahl, Kasper Andersen, Sara Bentzel, Robin Hofmann, Elin Falås, Anna Holm (17 oktober 2024). ”Nya riktlinjer för akuta koronara syndromet”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/rapport/2024/10/nya-riktlinjer-for-akuta-koronara-syndromet/. Läst 22 november 2024.