Hoppa till innehållet

Folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet

Från Wikipedia
Folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet[a]
Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?
Valsedel med de båda alternativen (skrivna på regionens tre officiella språk katalanska, spanska och aranesiska).
PlatsKatalonien
Datum1 oktober 2017 (2017-10-01)
Resultat
Röster Andel
Ja 2 044 038 90,18 %
Nej 177 547 7,83 %
Blankröster 44 913 1,98 %
Giltiga röster 2 266 498 99,14 %
Ogiltiga eller blanka röster 19 719 0,86 %
Totalt antal röster 2 286 217 100,00 %
Registrerade väljare/Valdeltagande 5 313 564 43,03 %
Slutlig röstsammanräkning.
Källa: Generalitat de Catalunya[1][b]
Politisk manifestation vid Montjuïc inför den kommande folkomröstningen (11 juni 2017).
Bild från vallokal den 1 oktober.

Folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet, skild från Spanien, ägde rum den 1 oktober 2017. Den var ensidigt utlyst av Kataloniens parlament och bar den officiella titeln Folkomröstning om Kataloniens självbestämmande (katalanska: Referèndum d'Autodeterminació de Catalunya). För att förhindra den ogiltigförklarade folkomröstningen från att genomföras hade Spanien skickat stora polisstyrkor till regionen, och valdagen omgavs av sammanstötningar mellan väljare och spansk polis. Enligt den slutliga röstsammanräkningen (offentliggjord 5 oktober) röstade knappt 2,3 miljoner katalaner, varav drygt 90 procent röstade för att låta utropa en självständig katalansk republik.

Spaniens regering har flera gånger klargjort att man motsätter sig alla ensidigt utropade folkomröstningar om självständighet från någon av dess regioner.[2][3] Motiveringen är att Spaniens författning inte har regler om detta.[4][5]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Kataloniens historia § 2000-talet och Katalanism

Relationerna mellan det regionala styret i Katalonien – Generalitat de Catalunya – och Spaniens regering har successivt försämrats under en lång följd av år.

I mitten av 00-talet sökte Katalonien ett utökat självstyre, med bland annat egna polisstyrkor och större ekonomisk frihet.

Den 10 juli 2010 hölls en demonstration i Barcelona för ökat katalanskt oberoende gentemot centralregeringen i Madrid. Enligt den lokala polisen deltog 1,1 miljon människor i demonstrationen och enligt arrangörerna omkring 1,5 miljoner. [6][7] Den Madrid-baserade dagstidningen El País uppskattade dock antalet demonstranter betydligt lägre, till 425 000 personer.[8]

Den 9 november 2014 hölls en rådgivande folkomröstning (formulerad som en "deltagandeprocess"). Omröstningen hade förklarats olaglig av Spaniens författningsdomstol och omformulerades därför från referèndum (bindande folkomröstning) till consulta (rådgivande folkomröstning, opinionsundersökning) och slutligen till procés de participació ciutadana ("process med medborgardeltagande"). Ca 41 procent av de röstberättigade deltog i folkomröstningen och av dessa visade sig drygt 80 procent vara för självständighet.

Den spanska centralregeringen har även protesterat kraftigt mot folkomröstningen 2017 och förklarat den ogiltig. Den 20 september 2017, tio dagar före valet, inleddes dessutom Operation Anubis (spanska: Operación Anubis), en samlad spansk polisinsats riktad mot förberedelserna av folkomröstningen. Polisinsatsen har lett till ett flertal gripanden av inblandade tjänstemän, husrannsakningar och beslagtaganden av miljontals röstsedlar. Vilket i sin tur lett till stora demonstrationer i katalanska städer och även en internationell oro över utvecklingen.

Demonstrationer mot Spaniens hantering av krisen arrangerades i bland annat Skottland[9] och Belgien.

Valdagen

[redigera | redigera wikitext]

Spaniens nationella polisstyrkor utökades fram till 1 oktober till minst 16 000.[10] Under valdagen beslagtogs valurnor vid flera hundra vallokaler som i många fall "försvarades" av väljare. Den katalanska regionpolisen verkade för undvika konfrontationer mellan väljare och spansk (kravall)polis. Den nationella spanska – kravallutrustade – polisens försök att tränga in i vallokalerna ledde till minst 800[11] skadade, ett antal av dem via beskjutning med gummikulor.[c]

Under valdagen beslagtogs valurnor vid flera hundra vallokaler som i många fall "försvarats" av väljare och politiskt aktiva sedan tidig morgon. Den katalanska regionpolisen agerade passivt, i syfte att upprätthålla allmän ordning, gjorde enheter ur Guàrdia civil och Policía Nacional ett antal räder mot väljare och sittande demonstranter som bevakade vallokalerna.

Den spanska polisens letande efter urnor, valsedlar och röstlistor dagarna innan hade gett små effekter.[12] Valurnorna hade specialbeställts från Kina och importerats via franska Marseille och ett antal diskreta biltransporter över den fransk-spanska gränsen. Kostnaden för de 10 000 urnorna i plast var motsvarande 1 miljon svenska kronor, och beställningen hade gjorts redan i början av sommaren.[13]

Enligt den slutliga röstsammanräkningen avlämnades drygt 2,286 miljoner röster, varav 90,18 procent röstade för ja och cirka 7,83 procent för nej. Vid cirka 200 vallokaler konfiskerades rösterna, valurnorna eller omöjliggjordes valet på grund av polisinsatser, motsvarande cirka 770 000 potentiella röstande.[d] Dessutom konfiskerade folkomröstningsmaterial veckorna före valdagen vid ett stort antal tillfällen.[14]

Slutlig röstsammanräkning[15]
Ja Nej Blankröster
Region antal andel (%) antal andel (%) antal andel (%)
Alt Pirineu i Aran &&&&&&&&&&026674.&&&&&026 674 93,87 &&&&&&&&&&&01350.&&&&&01 350 4,75 &&&&&&&&&&&&0391.&&&&&0391 1,38
Barcelona &&&&&&&&01239232.&&&&&01 239 232 87,80 &&&&&&&&&0138759.&&&&&0138 759 9,83 &&&&&&&&&&033418.&&&&&033 418 2,37
Camp de Tarragona &&&&&&&&&0142386.&&&&&0142 386 92,61 &&&&&&&&&&&08897.&&&&&08 897 5,79 &&&&&&&&&&&02464.&&&&&02 464 1,60
Catalunya Central &&&&&&&&&0205285.&&&&&0205 285 94,70 &&&&&&&&&&&08638.&&&&&08 638 3,98 &&&&&&&&&&&02840.&&&&&02 840 1,31
Girona &&&&&&&&&0244758.&&&&&0244 758 94,86 &&&&&&&&&&010140.&&&&&010 140 3,93 &&&&&&&&&&&03131.&&&&&03 131 1,21
Lleida &&&&&&&&&0118799.&&&&&0118 799 93,69 &&&&&&&&&&&06274.&&&&&06 274 4,95 &&&&&&&&&&&01730.&&&&&01 730 1,36
Terres de l’Ebre &&&&&&&&&&062652.&&&&&062 652 93,51 &&&&&&&&&&&03434.&&&&&03 434 5,13 &&&&&&&&&&&&0916.&&&&&0916 1,37
Utlandsröster &&&&&&&&&&&04252.&&&&&04 252 98,13 &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055 1,27 &&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023 0,53
Totalt &&&&&&&&02044038.&&&&&02 044 038 90,18 &&&&&&&&&0177547.&&&&&0177 547 7,83 &&&&&&&&&&044913.&&&&&044 913 1,98

Fler röstade för självständighet på landsbygden samt i det inre av Katalonien. Andelen Ja-röster spände från 100 procent (samtliga 53 avlagda röster, i Castell de l'Areny) till cirka 80 procent (flera kommuner i Barcelonaregionen). Den största andelen av de icke-röstande deltog dock inte i folkomröstningen. Valresultatet rapporterades i första hand per vegueria[e], och andelen röstande varierande mellan 36,82 procent i Camp de Tarragona till 58,15 procent i Centrala Katalonien.[16]

Totalt röstade 2 044 038 katalaner i omröstningen, av 5 313 564 röstberättigade. Röstning arrangerades i 948 kommuner. 2 243 vallokaler ställdes till förfogande,[15] varav cirka 200 kunde stängas på order av polis (efter domstolsbeslut).

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Katalonien

[redigera | redigera wikitext]

Kataloniens president Carles Puigdemont framhöll att folkomröstningen visat att Katalonien "vunnit rätten att bli en självständig stat".[17]

Borgmästaren i Barcelona, Ada Colau, uppmanade (med syftning på de hårda polisingripandena) Spaniens premiärminister Mariano Rajoy att avgå. I Kataloniens TV3 sa hon att Rajoy var feg som gömde sig bakom det juridiska och att han gått över gränsen genom att tillåta polisaktionerna mot vanliga människor som försvarade sina fundamentala rättigheter. Hon betonade också att EU borde uttrycka sin mening kring detta agerande.[17]

Övriga Spanien

[redigera | redigera wikitext]

Spaniens kung, Felipe VI, gjorde ett uttalande med anledning av folkomröstningen. Han menade att de som arrangerade detta äventyrade landets nationella stabilitet. Översatt till svenska sa han: "Med deras beslut har de systematiskt underminerat det lagliga och legitima regelverket, och visat en oacceptabel illojalitet gentemot statens representanter – en stat som representerar Kataloniens intressen".[f]

Premiärminister Mariano Rajoy förklarade att det inte hade ägt rum någon folkomröstning.[11]

Utrikes

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarerna från utländska politiska ledare var försiktiga, och de flesta ansåg att det skedda var en intern spansk angelägenhet. Belgiens premiärminister Charles Michel,[19] samt ett antal regionala ledare och nationella oppositionspolitiker, fördömde dock den spanska polisens våld. Det generella budskapet var också att de båda sidorna i konflikterna måste börja förhandla, för att kunna avstyra en fördjupning av den värsta politiska krisen i Spanien sedan 1981 års statskupp.

I Sverige hade Dagens Nyheters ledarsida dagen efter folkomröstningen en kritisk artikel med rubriken "Ansvarslöshet i kubik". I artikeln framhölls att Katalonien redan idag har ett långtgående självstyre och att folkomröstningen "saknade all form av politisk och juridisk legitimitet"; konstitutionen stadgar att landet är odelbart och eftersom författningsdomstolen fastslagit att folkomröstningen bröt mot konstitutionen. Ledarartikeln menade i övrigt att övervåldet från polisernas sida spelade separatisterna i händerna, något som beklagades eftersom "både Katalonien och hela Spanien skulle förlora på en skilsmässa".[20]

Liknande kommentarer, att folkomröstningen var olaglig men att Spaniens hantering av krisen förvärrade det hela, hördes från stora delar av den internationella pressen. Brittiska BBC frågde sig om regionen verkligen ville lämna Spanien (med de svårigheter som detta skulle medföra),[21] medan CNN försökte bilda sig en uppfattning om en konflikt som tidigare inte varit så känd i USA.[22] Al Jazeera försökte förklara båda sidornas huvudargument (den folkrättsliga katalanska, liksom den spanska juridiska).[23] The Independent oroade sig för turisternas situation mitt i tumultet,[24] samtidigt som The Guardian påminde om risken för att den katalanska självständighetsrörelsen skulle kunna bringa mer oreda genom att uppmuntra separatistiska rörelser i andra europeiska regioner.[25]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Folksamling tidig morgon för att försvara en vallokal mot angrepp.
    Folksamling tidig morgon för att försvara en vallokal mot angrepp.
  • Spanska polisfordon den 1 oktober, i Barcelona.
    Spanska polisfordon den 1 oktober, i Barcelona.
  • 1 oktober var en regnig dag i Barcelona.[g]
    1 oktober var en regnig dag i Barcelona.[g]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Det klara utslaget i folkomröstningen ledde självständighetspartierna vidare i sina planera på utropandet av en självständig stat. Det totalt sett låga deltagandet i omröstningen sågs av andra som ett underkännande av omröstningens betydelse. Ett år efter 1 oktober 2017 skedde gatudemonstrationer med bland annat tusentals studenter i olika katalanska städer,[26] samtidigt som den katalanska regionregeringen sågs i ceremonier till minne av dagen.[27]

Ett antal katalanska orter har låtit allmänna platser få namn efter folkomröstningsdatumet. Detta inkluderar Girona (Plaça de l'1 d'Octubre del 2017, sedan februari 2018 och med Plaça Constitució som tidigare namn[28]), Vilanova i la Geltrú (Plaça de l'1 d'Octubre[29]), Montblanc (tidigare plaça nova de Sant Miquel[30]) och L'Espluga de Francolí.[31]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Officiell titel: Folkomröstning om Kataloniens självbestämmande' (katalanska: Referèndum d'Autodeterminació de Catalunya).
  2. ^ Vallokaler motsvarande uppemot 770 000 röstande stängdes genom polisräder.[1]
  3. ^ Gummikulor ingår i den nationella spanska polisens kravallutrustning men har förbjudits enligt den regionala katalanska stadgan.
  4. ^ Genom ID-kontroll och jämförelse med röstningsdatabasen kunde dock röstning i många fall genomföras vid annan vallokal.
  5. ^ Det var indelningen med sju veguerior, den som gällde fram till början av 2017, som användes.
  6. ^ Engelsk översättning i CNN[18]
  7. ^ "Votem per ser lliures" är katalanska för 'Låt oss rösta för att bli fria'.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Catalan referendum results” (på engelska). Catalan referendum results. 5 oktober 2017. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171006155724/http://www.catalangovernment.eu/pres_gov/government/en/infographics/303482/catalan-referendum-results.html. Läst 8 oktober 2017. 
  2. ^ ”Spanish Government rejects Puigdemont’s proposal to hold a binding referendum”. Catalan News Agency. 30 september 2016. http://www.catalannewsagency.com/politics/item/spain-rejects-puigdemont-s-proposal-to-hold-a-binding-referendum. Läst 2 oktober 2016. 
  3. ^ ”Catalan Referendum on Independence 'Not Possible' Says Spain PM”. Voice of America. 30 december 2016. http://www.voanews.com/a/catalan-referendum-on-independence-not-possible-says-prime-minister/3657057.html. Läst 22 januari 2017. 
  4. ^ Redacción y Agencias (1 februari 2017). ”El Gobierno no descarta medidas coercitivas para impedir el referéndum” (på spanska). La Vanguardia (Madrid). http://www.lavanguardia.com/politica/20170201/413901214977/gobierno-constitucion-referendum-ilegal.html. Läst 27 mars 2017. 
  5. ^ Agencia EFE (26 mars 2017). ”Rajoy ofrece diálogo, pero no admitirá ni el referéndum ni pactos para "violar la ley"” (på spanska). Expansión. http://www.expansion.com/economia/politica/2017/03/26/58d79fe8ca4741966e8b45a7.html. Läst 29 mars 2017. 
  6. ^ ”La manifestació ha desbordat totes les previsions”, El Periódico de Catalunya, 10 July 2010, arkiverad från ursprungsadressen den 2012-03-04, https://web.archive.org/web/20120304064528/http://www.elperiodico.cat/ca/noticias/politica/20100710/1100000-persones-assisteixen-marxa-protesta-per-sentencia/379832.shtml, läst 1 oktober 2017 . (katalanska)
  7. ^ ”Un millón de personas inundan Barcelona en una histórica manifestación de rechazo a la sentencia contra el Estatut”, La Vanguardia, 10 July 2010, http://www.lavanguardia.es/politica/noticias/20100710/53961206706/un-millon-de-personas-inundan-barcelona-en-una-historica-manifestacion--de-rechazo-a-la-sentencia-co.html  Arkiverad 13 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100713170506/http://www.lavanguardia.es/politica/noticias/20100710/53961206706/un-millon-de-personas-inundan-barcelona-en-una-historica-manifestacion--de-rechazo-a-la-sentencia-co.html. Läst 1 oktober 2017. 
  8. ^ Cálculo de asistentes (spanska)
  9. ^ Rampen, Julia (27 september 2017). ”Scots for Catalonia: how Holyrood is reacting to Spain’s referendum crackdown” (på engelska). newstatesman.com. https://www.newstatesman.com/politics/staggers/2017/09/scots-catalonia-how-holyrood-reacting-spain-s-referendum-crackdown. Läst 4 oktober 2017. 
  10. ^ ”Spain Hires Cruise Liner to House Police in Rebel Catalonia” (på engelska). bloomberg.com. 21 september 2017. https://www.bloomberg.com/news/articles/2017-09-21/spain-hires-cruise-liner-to-house-police-in-rebel-catalonia. Läst 4 oktober 2017. 
  11. ^ [a b] ”Hundreds injured as Spain cracks down on Catalan referendum” (på engelska). cnn.com. 1 oktober 2017. http://edition.cnn.com/2017/10/01/europe/catalonia-spain-independence-referendum-vote/index.html. Läst 4 oktober 2017. 
  12. ^ ”Catalogne : Madrid traque (en vain) les urnes secrètes qui doivent servir au référendum d'indépendance” (på franska). Franceinfo. 28 september 2017. https://www.francetvinfo.fr/monde/espagne/referendum-en-catalogne/catalogne-madrid-traque-en-vain-les-urnes-qui-doivent-servir-au-referendum-d-independance_2390012.html. Läst 30 november 2017. 
  13. ^ Orriols, Núria (7 oktober 2017). ”Les urnes: quatre mesos de viatge fins a l’1-O” (på katalanska). Ara.cat. https://www.ara.cat/politica/urnes-quatre-mesos-viatge-fins_0_1883811627.html. Läst 30 november 2017. 
  14. ^ ACN. ”Referèndum 1 d'octubre: Confisquen a Igualada 2,5 milions de paperetes i 4 milions de sobres” (på katalanska). regio7.cat. http://www.regio7.cat/anoia-baix-llobregat/2017/09/28/confisquen-igualada-2-milions-paperetes/436172.html. Läst 4 oktober 2017. 
  15. ^ [a b] ”El Govern trasllada els resultats definitius del referèndum de l'1 d'octubre al Parlament de Catalunya” (på katalanska). govern.cat. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171006212613/http://www.govern.cat/pres_gov/govern/ca/monografics/303541/govern-trasllada-resultats-definitius-referendum-l1-doctubre-parlament-catalunya.html. Läst 8 oktober 2017. 
  16. ^ ”REFERÈNDUM D’AUTODETERMINACIÓ DE CATALUNYA Resultats definitius” (på katalanska). gencat.cat. 5 oktober 2017. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171008152256/http://www.govern.cat/pres_gov/AppJava/docrel/nota-premsa/contingut/download/220434.htm?mode=static. Läst 8 oktober 2017. 
  17. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171002071935/http://www.startribune.com/the-latest-activists-await-ballots-in-banned-catalonia-vote/448860763/. Läst 3 oktober 2017. 
  18. ^ "King of Spain accuses Catalan leaders of 'unacceptable disloyalty'". cnn.com. Läst 30 november 2017. (engelska)
  19. ^ ”Prime Minister of Belgium condemned violence during referendum in Catalonia” (på engelska). frontnews.com. 1 oktober 2017. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171005000516/https://frontnews.eu/news/en/14638/Prime-Minister-of-Belgium-condemned-violence-during-referendum-in-Catalonia. Läst 4 oktober 2017. 
  20. ^ ”Ansvarslöshet i kubik”. dn.se. 2 oktober 2017. https://www.dn.se/ledare/ansvarsloshet-i-kubik/. Läst 30 november 2017. 
  21. ^ ”Does Catalonia want to leave Spain?” (på engelska). BBC News. 28 oktober 2017. http://www.bbc.com/news/world-europe-29478415. Läst 30 november 2017. 
  22. ^ ”Catalonia referendum: What just happened?” (på engelska). CNN. 2 oktober 2017. http://edition.cnn.com/2017/10/02/europe/catalonia-independence-referendum-explainer/index.html. Läst 30 november 2017. 
  23. ^ ”Catalonia independence referendum: All you need to know” (på engelska). aljazeera.com. 1 oktober 2017. http://www.aljazeera.com/news/2017/09/catalonia-independence-referendum-170927083751915.html. Läst 30 november 2017. 
  24. ^ Ahluwalia, Ravneet (3 oktober 2017). ”Here’s what you need to know about travelling to Barcelona after the Catalan independence referendum” (på engelska). The Independent. http://www.independent.co.uk/travel/news-and-advice/catalonia-protests-barcelona-safe-tourists-travel-advice-violence-latest-a7980786.html. Läst 30 november 2017. 
  25. ^ Tisdall, Simon (2 oktober 2017). ”Ripples from Catalan referendum could extend beyond Spain” (på engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/world/2017/oct/02/ripples-from-catalan-referendum-could-extend-beyond-spain. Läst 30 november 2017. 
  26. ^ 324cat (1 oktober 2018). ”Milers d'estudiants marxen de la plaça Universitat a la de Sant Jaume a un any l'1-O” (på katalanska). ccma.cat. http://www.ccma.cat/324/els-estudiants-tallen-la-diagonal-per-reivindicar-l1-o/noticia/2878292/. Läst 1 oktober 2018. 
  27. ^ TV3 (1 oktober 2018). ”Declaració institucional del president del govern” (på katalanska). http://www.ccma.cat/tv3/alacarta/els-matins/declaracio-institucional-del-president-del-govern/video/5789046/. Läst 1 oktober 2018. 
  28. ^ ”Girona ja té plaça de l'1 d'Octubre del 2017” (på katalanska). diaridegirona.cat. 13 februari 2018. https://www.diaridegirona.cat/girona/2018/02/12/placa-1-octubre-girona/895563.html. Läst 1 oktober 2018. 
  29. ^ ”VNG tindrà des d'aquest dissabte una plaça dedicada a l'1 d'Octubre” (på katalanska). vilanova.cat. 23 maj 2018. http://www.vilanova.cat/jsp/noticies/detall.jsp?id=31939595#.W7ILrhP7TdQ. Läst 1 oktober 2018. 
  30. ^ ”Montblanc inaugura la nova plaça de l'1 d'Octubre” (på katalanska). Tarragona Digital. 8 september 2018. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001220455/https://tarragonadigital.com/conca-de-barbera/montblanc-inaugura-placa-1-octubre. Läst 1 oktober 2018. 
  31. ^ ”L'Espluga de Francolí tindrà una plaça "1 d'octubre"” (på katalanska). 27 juni 2018. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001182514/https://www.esplugafmradio.info/blog/2018/06/27/lespluga-de-francoli-tindra-una-placa-1-doctubre/. Läst 1 oktober 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kataloniens historia
Fram till 1700-talet
Grevskapet Barcelona (801–1162) · Furstendömet Katalonien (1162–1714) · Katalanska kompaniet (1302–90) · Generalitat de Catalunya (1359–1714, 1931–) · Katalanska världskartan (1375) · Skördekarlarnas krig (1640–52) · Spanska tronföljdskriget (1701–14)
Els segadors-revolten
1800-talet
1900-talet
2000-talet
Se även Barcelonas historia · Spaniens historia
v • r
Politik i Katalonien
Generalitat de Catalunya
Provinser (valkretsar)
Barcelona · Girona · Lleida · Tarragona — se även: comarca · vegueria
Partier och grupperingar
CatComú (ICV) · Cs · CUP · DC · ERC · JuntsxCat (PDeCAT) · PPC · PSC — upplösta: CiU (CDC · UDC) · PSUC
Händelser
Symboler och övrigt
Se även: Politik i Spanien
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Folkomröstningen_2017_om_Kataloniens_självständighet&oldid=55998775”