Herrgård

För andra betydelser, se Herrgård (olika betydelser).

En herrgård eller ett herresäte var ursprungligen en stor lantgård som beboddes av ett herrskap, det vill säga en adelsman. Med benämningen herrgård avses dels egendomen inklusive marken, dels i inskränktare mening själva huvudbyggnaden (corps de logi eller mangårdsbyggnaden).

Beskrivning

Herrgårdarnas arkitektur präglades i Sverige till en början av enkelhet. På medeltiden uppfördes de i regel av trä, grupperade i slutna, lättförsvarade anläggningar. På 1500-talet började man bygga herrgårdar i sten. De skulle efterlikna samtida stenslott i Europa, men i blygsamt format. Många herrgårdars arkitektur skilde sig inte mycket från vanliga bondgårdars utseende. På 1600-talet inspirerades arkitekturen av Frankrike och corps de logi kompletterades med en barockträdgård. Den för Sverige typiska herrgården med brutet tak gestaltades av arkitekten Carl Hårleman, exempelvis Åkerö herrgård (även kallad "Åkerö slott").

Det ursprungliga begreppet började urvattnas under 1700-talet, då även ofrälse bruksägare eller brukspatroner började kallas herrar. När dessa byggde sig bostäder som liknade de egentliga herrgårdshusen, började dessa kallas herrgårdar. Mot slutet av 1700-talet angav Jean Eric Rehn tonen. Nu skulle huvudbyggnaden placeras något avsides för sig, helst i en engelsk park. Här kan nämnas Forsmarks herrgård som exempel.

Ett riktmärke vid utformningen av huvudbyggnaden var att i våningsplanet skulle det vara minst fem fönsteraxlar i rad. Mindre herrgårdshus har ofta en planlösning av salstyp – en hall med ett rum på varje sida och innanför hallen salong, bibliotek och matsal i fil. På övervåningen ofta två rum, ett på varje sida om trapphallen. Ofta finns en veranda eller glasveranda, eventuellt med en annan veranda över. Efter 1800-talet liknar herrgårdarnas huvudbyggnader mest större villor.

I Sverige har det historiskt sett funnits omkring 4 000 herrgårdar och vid sidan av dessa omkring 10 000 ståndsmässigt bebyggda gårdar, t.ex. militära, civila och kyrkliga boställen.^[1] Alla har dock inte existerat samtidigt. Efter 1600-talets omfattande säteri-bildning (av vilka många säterier aldrig var ståndsmässigt bebyggda) drogs ett stort antal in vid reduktionen. Under 1700- och 1800-talen skedde en omfattande nybildning av herrgårdar och ståndsgårdar, särskilt omkring större städer, på bruken och i vissa slättbygder, samtidigt som ett stort antal herrgårdar belägna i skogs- och mellanbygder utplånades genom antingen splittring genom arv och/eller köp av bondefamiljer. I slättbygderna försvann många herrgårdar genom sammanslagningar med större, med syfte att skapa större, bärkraftiga enheter genom så kallad domändrift.Särskilt stor var utplåningen i Småland och Västergötland.^[2]^[3]

Bildexempel från Sverige

Bildexempel från andra länder

Se även

Referenser

Noter

^ [www.svenskaherrgardar.se ”Databasen Sveriges Herrgårdar”]. www.svenskaherrgardar.se.
^ Göran Ulväng (2013). ”Betydelsen av att äga en herrgård: Herrgårdar, ståndsgårdar och gods i Uppsala län under 1700- och 1800-talen”. Historisk Tidskrift för Finland.
^ Göran Ulväng (2019). ”The Swedish Manor 1750-1950: Decline or Continuity?”. Estate Landscapes in Northern Europe (Aarhus Universitetsforlag).

Övriga källor

Bonniers lexikon (1993–1998), band 8, sid. 90-91
Betydelsen av att äga en herrgård. Herrgårdar, ståndsgårdar och gods i Uppsala län under 1700- och 1800-talen av Göran Ulväng 2013 , s 291-297.

Vidare läsning

Maria Bruncrona; Bo Lönnqvist (1978). Finländskt herrgårdsliv : en etnologisk studie över Karsby gård i Tenala ca 1800-1970 / under ledning av Bo Lönnqvist ; beskriven av Maria Bruncrona ... [ja muita].. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors. Wikidata Q113528527. ISBN 951-9017-39-9. https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022605.
Mary-Ann Elfving; Anna-Maria Åström (1980). Register till Finländskt herrgårdsliv : en etnologisk studie över Karsby gård i Tenala ca 1800-1970 / utarb. av Mary-Ann Elfving och Anna-Maria Åström.. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors. Wikidata Q113529778. ISBN 951-9017-53-4. https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022214.
Anna-Maria Åström (1993). 'Sockenboarne' : herrgårdskultur i Savolax 1790-1850 / Anna-Maria Åström.. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors. Wikidata Q113529937. ISBN 951-583-007-9. https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022510.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör herrgård.
Historiska herrgårdar och egendomar in Latinamerika
Estonian Manors Portal Engelskspråkiga versionen behandlar 438 välbevarade historiska ägor (herrgårdar, egendomar) i Estland
"Mansion" på 1911 Britannica
Databasen Sveriges Herrgårdar, med data om Sveriges alla herrgårdar och ståndsgårdar.

[1] [www.svenskaherrgardar.se ”Databasen Sveriges Herrgårdar”]. www.svenskaherrgardar.se.

[2] Göran Ulväng (2013). ”Betydelsen av att äga en herrgård: Herrgårdar, ståndsgårdar och gods i Uppsala län under 1700- och 1800-talen”. Historisk Tidskrift för Finland.

[3] Göran Ulväng (2019). ”The Swedish Manor 1750-1950: Decline or Continuity?”. Estate Landscapes in Northern Europe (Aarhus Universitetsforlag).

[1]

[2]

[3]