International Hockey League (1945–2001)
International Hockey League | |
Grundad | 1945 |
---|---|
Nedlagd | 2001 |
Länder | Kanada (1 lag) USA (10 lag) |
Konferenser | Eastern Western |
Antal klubbar | 11 lag (2000–2001) |
Organisation | |
Huvudkontor | Detroit, Michigan, USA |
Kommissarie | Douglas Moss |
Sportsligt | |
Flest titlar | Cincinnati Mohawks (5 st) |
Statistik | |
Flest matcher | Jock Callander (1 054) |
Flest mål | Dave Michayluk (547) |
Flest assists | Len Thornson (826) |
Flest poäng | Len Thornson (1 252) |
Flest utv.min | Kevin Evans (3 083) |
International Hockey League (IHL) var en nordamerikansk professionell ishockeyliga som var verksam i Kanada och USA mellan 1945 och 2001.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ishockeyligan grundades den 5 december 1945 i Windsor, Ontario i Kanada av Jack Adams och sju andra individer. Syftet var att ha en ishockeyliga som spelades inom den binationella regionen Detroit-Windsor och innehöll ishockeyspelare som hade tjänstgjort i andra världskriget. De första fyra lagen var Detroit Auto Club, Detroit Bright's Goodyears, Windsor Gotfredsons och Windsor Spitfires. Ligans slutspelstrofé fick namnet Turner Cup, namngiven efter ishockeymålvakten Joe Turner som stupade vid slaget om Hürtgenskogen.[1]
Fram till mitten av 1990-talet var IHL en av farmarligorna till National Hockey League (NHL). År 1995 beslutade IHL att låta ishockeylag från Chicago, Detroit och San Francisco få spela i IHL. NHL såg dock detta som ett direkt hot mot NHL och deras medlemslag.[2] NHL svarade med att avbryta de flesta samarbetsavtal med ishockeylagen i IHL[3] och uppmanade samtidigt farmarligan American Hockey League (AHL) att ta in fler ishockeylag för att minimera antalet spelare, med NHL-kontrakt, att spela i IHL[2].
Den 4 juni 2001 meddelade IHL att ishockeyligan skulle upphöra. Dagen efter anslöt sex IHL-lag, Chicago Wolves; Grand Rapids Griffins; Houston Aeros; Manitoba Moose; Milwaukee Admirals och Utah Grizzlies, till AHL.[4]
Lag
[redigera | redigera wikitext]Samtliga ishockeylag som spelade i IHL.
Vinnare
[redigera | redigera wikitext]Samtliga vinnare av IHL:s slutspel.[7]
|
|
|
|
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Christie, James; Wharnsby, Tim (13 juni 2001). ”League passes into history”. The Globe and Mail. https://www.theglobeandmail.com/sports/league-passes-into-history/article18415419/. Läst 10 maj 2024.
- ^ [a b] ”Owners angry with IHL”. The Washington Post. 9 mars 1995. https://www.washingtonpost.com/archive/sports/1995/03/10/owners-angry-with-ihl/342f3779-0b39-4e22-938c-03781d0a1585/. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”Sources: AHL chief, ECHL teams to meet today”. The Virginian-Pilot (Virginia Polytechnic Institute and State University). 13 mars 1995. https://scholar.lib.vt.edu/VA-news/VA-Pilot/issues/1995/vp950313/03130139.htm. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”I.H.L. closes down; 6 teams go to A.H.L.”. The New York Times. 5 juni 2001. https://www.nytimes.com/2001/06/05/sports/plus-hockey-ihl-closes-down-6-teams-go-to-ahl.html. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”1994–95 Soviet Wings statistics”. Stats Crew. https://www.statscrew.com/minorhockey/stats/t-10939/y-1994. Läst 10 maj 2024.
- ^ King, Randy (19 augusti 1994). ”Express will be mooose-less: Ice chips”. The Roanoke Times (Virginia Polytechnic Institute and State University). https://scholar.lib.vt.edu/VA-news/ROA-Times/issues/1994/rt9408/940819/08190079.htm. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”International Hockey League (1945–2001) history and statistics: IHL seasons”. The Internet Hockey Database. https://www.hockeydb.com/ihdb/stats/leagues/109.html. Läst 10 maj 2024.