Hoppa till innehållet

Jane Goodall

Från Wikipedia
Jane Goodall
Jane Goodall, 2019.
FöddValerie Jane Morris-Goodall
3 april 1934[1][2][3] (90 år)
Hampstead, London, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidNewnham College[4]
SysselsättningAktivist, etolog
MakeHugo van Lawick
(g. 1964–1974, skilsmässa)[5][6]
Derek Bryceson
(g. 1975–1980, makas/makes död)[6]
BarnHugo Eric Louis van Lawick (f. 1967)[6]
FöräldrarMortimer Herbert Morris-Goodall[7]
Margaret Myfanwe Joseph[7]
Utmärkelser
Se lista
Namnteckning
Webbplatslänk
Redigera Wikidata
Jane Goodall tv, undervisar barn om våtmarker vid Martha's Vineyard 2006
Jane Goodall i samtal med Silver Donald Cameron om sitt arbete.

Dame Jane Morris Goodall (DBE), tidigare baronessan Jane van Lawick-Goodall, född Valerie Jane Morris-Goodall den 3 april 1934 i London, är en brittisk primatolog, etolog och antropolog, som räknas bland världens främsta experter på schimpanser.

Som barn fick Goodall en leksaksschimpans av sin mor, som hon kallade Jubilee och som var hennes mest älskade ägodel.[8]

Hon kom till Afrika första gången 1957 då hon besökte en väns farm i Kenya. Hon stannade kvar och började arbeta på kontor.[8] Hon tog kontakt med arkeologen Louis Leakey i Nairobi, och började arbeta som hans sekreterare på Naturhistoriska museet. Hon fick senare följa med honom och hans hustru Mary Leakey på resor till Olduvai i Tanzania, vilket motiverade henne att återvända till London för att vidareutbilda sig om primaters anatomi och beteenden.

Goodall samlade ihop forskningsmedel och återvände 1960 tillsammans med sin mor till Gombe Stream nationalpark i Tanzania. En av hennes första – och viktigaste – upptäckter var att schimpanser kan använda redskap, till exempel anpassade grenar för att komma åt termiter.[9] När hennes handledare Louis Leakey hörde talas om upptäckten, menade han att vi måste omdefiniera redskap, omdefiniera människan, eller acceptera schimpanser som människor.

Samma år upptäckte hon också att schimpanser jagade, dödade och åt andra djur. Dittills hade den allmänna uppfattningen varit att schimpanser var vegetarianer, med undantag för myrätande. Många förvånades över schimpansernas våldsamhet och att de även gav sig på och brutalt dödade sina egna.[9]

Leakey såg till att Goodall från 1961 fick möjlighet att studera vidare vid universitetet i Cambridge, där hon 1966 doktorerade i etologi vid Newnham College med avhandlingen Behaviour of free-living chimpanzees.[10]

Goodall namngav de individer hon studerade, något som inte var den gängse metoden. Hon utfodrade sina studieobjekt med bananer för att komma dem nära, något som på senare tid har kommit att kritiseras, och somliga menar att det kan ha påverkat bland annat resultaten om schimpansers aggressivitet.

1977 grundade hon Jane Goodall Institute [11] och 1991 Roots & Shoots.[12] Hon är beskyddare för den brittiska organisationen Population Matters.[13]

1971 kom hennes uppmärksammade bok In The Shadow of Man, den finns sedan april 2021 för första gången på Svenska I människans skugga i översättning av Lisa Sjösten.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Goodall promoverades till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.[14]

År 2015 tilldelades hon priset "The Fragile Rhino" och utmärkelsen "The Conservationist of the Year" av den svenska organisationen The Perfect World Foundation.[15]

[Redigera Wikidata]

Böcker på svenska [35]

[redigera | redigera wikitext]
  • I människans skugga (1971)
  • Schimpansungar (1989)
  • Det finns hopp (2000) (med Phillip Berman)
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dz0df0, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jane-Goodalltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ filmportal.de, Filmportal-ID: 70e1d6118ab246d78617406f704ca20e, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dale Peterson, Jane Goodall: The Woman Who Redefined Man, Houghton Mifflin Harcourt, 11 november 2014, s. 261, ISBN 978-0-547-52579-2, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U17468, läst: 15 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] läs online, people.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Goodall, Jane (på engelska). In the shadow of man. ISBN 978-0-547-33416-5. Läst 8 mars 2017 
  9. ^ [a b] ”Timeline”. The Jane Goodall Institute. http://www.janegoodall.org/our-story/timeline/. Läst 15 mars 2018. 
  10. ^ ”Jane Goodall Bio – Long narrative version” (på engelska). Jane Goodall Institute. http://www.janegoodall.org/wp-content/uploads/2016_Bio_Long_JaneGoodall.pdf. Läst 15 mars 2018. 
  11. ^ ”Our Story - The Jane Goodall Institute” (på amerikansk engelska). The Jane Goodall Institute. http://www.janegoodall.org/our-story/. Läst 15 mars 2018. 
  12. ^ ”About Us | Roots & Shoots” (på engelska). www.rootsandshoots.org. https://www.rootsandshoots.org/aboutus. Läst 15 mars 2018. 
  13. ^ ”Our patrons” (på engelska). Population Matters. 13 januari 2019. https://populationmatters.org/our-patrons. Läst 8 december 2018. 
  14. ^ Pressmeddelande från Uppsala universitet Arkiverad 19 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”Prisutdelning”. https://theperfectworldfoundation.org/dr-jane-goodall-the-conservationist-of-the-year-2015/. Läst 1 oktober 2016. 
  16. ^ ”Minor Planet Center 7175 Janegoodall” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7175. Läst 29 juni 2020. 
  17. ^ läs online, www.leopoldina.org .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.iswg.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.kyotoprize.org .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www-archiv.fdm.uni-hamburg.de , läst: 12 april 2024.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, commencement.miami.edu .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.sigmaxi.org , läst: 23 juni 2019.[källa från Wikidata]
  23. ^ 1997 Tyler Laureates (på engelska), läs online, läst: 12 april 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.therai.org.uk .[källa från Wikidata]
  25. ^ Jane Goodall | The Franklin Institute (på engelska), 15 januari 2014, läs online, läst: 12 april 2024.[källa från Wikidata]
  26. ^ Scripps Nierenberg Prize Awarded to Renowned Primatologist Dr. Jane Goodall | Scripps Institution of Oceanography (på engelska), 6 april 2004, läs online, läst: 12 april 2024.[källa från Wikidata]
  27. ^ Accolades | Jane Goodall (på engelska), läs online, läst: 12 april 2024.[källa från Wikidata]
  28. ^ Generalitat de Catalunya, läs online.[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, www.expo-cosmos.or.jp .[källa från Wikidata]
  30. ^ läs online, www.ucm.es .[källa från Wikidata]
  31. ^ läs online, www.uhasselt.be .[källa från Wikidata]
  32. ^ Lintje voor Jane Goodall, die al 60 jaar strijdt voor apen en natuur (på nederländska), Nederlandse Omroep Stichting, 29 april 2023, läs online, läst: 2 maj 2023.[källa från Wikidata]
  33. ^ läs online, zoek.officielebekendmakingen.nl .[källa från Wikidata]
  34. ^ läs online, yfile.news.yorku.ca .[källa från Wikidata]
  35. ^ ”ibris.kb.se”. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=f%C3%B6rf%3a(jane+goodall)+spr%C3%A5k%3aswe&f=ext&spell=true&hist=true&p=1. Läst 6 mars 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]