Hoppa till innehållet

Kosovos demografi

Från Wikipedia
Kosovos demografi
Kosovos befolkningspyramid 2022
Folkmängd1 935 259
Födelsetal17,1/1 000 invånare
Dödstal7,0/1 000 invånare
Summerad fruktsamhet2,09 barn per kvinna (2015)
Spädbarnsdödlighet36,4/1 000 födslar
Åldersfördelning
0–14 år27,2%
15–64 år66,1%
65 och över6,7%

Kosovos demografi övervakas av myndigheten Agjencia e Statistikave të Kosovës. Kosovos befolkning var 1 935 259 år 2021.[1] Den summerade fruktsamheten var 2,09 barn per kvinna år 2015, vilket är lägre än ersättningsgraden på 2,1. Kosovo har Europas högsta summerade fruktsamhet om inte Färöarna räknas med.

Befolkningsmajoriteten i Kosovo är enligt folkräkningen 2011 albaner och till betydande minoriteter räknas bosniaker och serber.

Demografisk historia

[redigera | redigera wikitext]

Dečaniförklaringen (serbiska: Дечанскe хрисовуљe/Dečanske hrisovulje), skriven 1330 på Stefan Uroš III tid, påstår bland annat att den dåtida etniska strukturen i Metohija och nordöstra Albanien var annorlunda jämfört med nutid.[2] Enligt den hade endast 3 av 89 orter en albansk majoritet och 1,8 procent av hushållen var albanska. Resten var slaviska, mest serbiska.[3][4]

Uppskattningar och folkräkningar från den osmanska tiden är oeniga och därför ofta opålitliga. Siffrorna anger ofta religionstillhörighet istället för etnicitet. En osmansk folkräkning gjordes 1455 för områdena som styrdes av Huset Branković och som täcker ca 80 procent av dagens Kosovo. Enligt siffrorna, som finns arkiverade i Istanbul, fanns det i området 12 985 serbiska hushåll, vilket utgjorde 98,9 procent av hushållen.[5] En likadan folkräkning som gjordes 1487 visar att nära 100 procent av hushållen var kristna. En stor del av den albanska befolkningen emigrerade under påföljande århundraden för att kunna behålla sin kristna religion. Detta eftersom osmanska påtryckningar fanns om att konvertera till islam. De emigrerade i större omfattning till Italien där de kom att kallas för arberesjer.

En stor del av den serbiska befolkningen emigrerade också under följande århundraden efter samma osmanska påtryckningar om att konvertera till islam, främst 1690–1737.[6][7][8]

En uppskattning som publicerades 1844 av Joseph Müller från Österrike för Metohija (områden kring Peja, Gjakova och Prizren) visar att befolkningen där var 58 procent muslimsk och 41 procent kristen. Albaner utgjorde 39 procent och serber 38 procent av befolkningen.[9] Enligt en karta som publicerats 1861 av den franske etnografen Guillaume Lejean bebodde albaner 57 procent av Kosovos territorium.[10] En liknande karta gjordes av engelsmännen G. M. Mackenzie och A. P. Irby 1867 men enligt den bebodde albanerna en betydligt mindre del av dagens Kosovo.[11]

En studie från 1871 av Peter Kukolj som användes av den österrikisk-ungerska armén visar att Kosovo då hade ca 500 000 invånare, av vilka 64 procent serber och 32 procent albaner.[12] Enligt vissa källor fördrevs runt 400 000 serber från Kosovo 1876–1912, de flesta under det grek-turkiska kriget 1897.[3][13]

Österrikisk statistik från 1899 visar att 47,88 procent av Kosovos befolkning utgjordes av albaner och 43,70 procent av serber.[14]

År 1878 deporterades tiotusentals albaner från Toplica och Vranje av den serbiska regimen.[15]

Genom tre vågor av emigration och deporteringar har det bildats en betydlig diaspora av Kosovoalbaner i Turkiet. 1910 deporterade Serbien cirka 120 000 albaner från Kosovo till Turkiet. Mellan 1926 och 1938 emigrerade 400 000 kosovoalbaner från Jugoslavien till Turkiet, genom en överenskommelse mellan de två länderna. Efter andra världskriget tvingades under perioden 1953 och 1966 nästan 400 000 kosovoalbaner emigrera från Kosovo till Turkiet.[16]

Under andra världskriget dödades cirka 10 000 kosovoserber och cirka 80 000 fördrevs. De av nazisterna formerade Skanderbegdivisionen som bestod av muslimska albaner skickade Kosovos judar till förintelseläget Bergen-Belsen.[17] Samtidigt flyttade 100 000 albaner från Albanien till Kosovo.[18] Enligt folkräkningen 1948 utgjorde albaner 68 procent, serber 24 procent och montenegriner 4 procent.[19]

Enligt folkräkningen 1971 uppgick befolkningen till 1 243 693. Av dessa utgjorde den albanska befolkningen 916 168 (73,7 procent), samtidigt som antalet serber (och montenegriner) uppgick till 259 819 (20,9 procent). Från 1960-talet och framåt ökade den serbiska befolkningen mycket marginellt på grund av stor utflyttning från Kosovo.

Enligt den av serber kontrollerade och mycket omtvistade folkräkningen 1981 var den totala folkmängden i Kosovo 1 584 000. Av dessa var 1 226 736 albaner (77 procent) och serber och montenegriner uppgick samtidigt till 236 526 (14,9 procent). Befolkningstillväxten var fram till början av 1990-talet mycket hög, framför allt inom den albanska befolkningen. På grund av det hårdnande politiska klimatet, den efterföljande väpnade konflikten och den etniska rensningen i området tvingades över en miljon kosovoalbaner fly, främst till Albanien, Nordmakedonien, Västeuropa och USA. Efter FN:s intåg i Kosovo 2000 har en stor del av dem återvänt. Samtidigt har en omfattande utflyttning av serber till övriga Serbien skett sedan konflikten 1999. Serberna i Kosovo lever idag i olika små enklaver, varav den största är Nordkosovo. Även en del andra minoritetsgrupper, främst romer, har flytt till Serbien eller andra länder sedan FN:s övertagande och numera EULEX. Befolkningsutvecklingen påverkades även av inflyttningen av albaner från Preševodalen under konflikten i södra Serbien 2001. Kosovos regeringen har fått skarp kritik av Minority Rights Group International efter att de presenterat en rapport från 2009 som visar att landets minoritetsbefolkningar fortlöpande diskrimineras och väljer att lämna landet.[20] Serbiens utrikesminister Vuk Jeremić påpekade vid ett möte i FN:s säkerhetsråd att få av de 200 000 serber som flytt har återvänt sedan kriget, dessutom har 40 000 kosovoserbiska internflyktingar anmält att de inte fått tillbaka olagligt beslagtagna privategendomar. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon erkände att antalet återvände flyktingar var nedslående lågt.[21]

Fortfarande finns det många kosovarer som är försvunna sedan krigsslutet. Man beräknar att det är ca 2 000 personer som fortfarande är försvunna. Den 10 maj 2010 hittades ytterligare en massgrav med mördade kosovoalbaner i Serbien.[22]

Större städer

[redigera | redigera wikitext]
Pristina 2019.

Enligt folkräkningen av juni 2011 är de tio största städerna i Kosovo:[23]

Rank Stad Invånare
1. Pristina &&&&&&&&&0198214.&&&&&0198 214
2. Prizren &&&&&&&&&0178112.&&&&&0178 112
3. Ferizaj &&&&&&&&&0108690.&&&&&0108 690
4. Peja &&&&&&&&&&095723.&&&&&095 723
5. Gjakova &&&&&&&&&&094158.&&&&&094 158
6. Gjilan &&&&&&&&&&090015.&&&&&090 015
7. Podujeva &&&&&&&&&&087933.&&&&&087 933
8. Mitrovica &&&&&&&&&&071601.&&&&&071 601
9. Vushtrri &&&&&&&&&&069881.&&&&&069 881
10. Suhareka &&&&&&&&&&059702.&&&&&059 702

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]

Kosovo har en befolkningstäthet av 195 inv. per km2.

Minoriteter

[redigera | redigera wikitext]
Etnisk fördelning i Kosovo 2005 enligt OSCE.

Befolkningen var enligt regeringen år 2006 uppdelad på 92 procent albaner, 5,3 procent serber, och 2,7 procent tillhörde andra folkgrupper.[24] Kosovos regerings statistiska kontor uppskattar invånarantalet till 2 180 686 (år 2009; 2 153 139 år 2008).[25]

Enligt CIA World Fact Book 2015 uppskattades Kosovo 2015 ha 1 870 981 [26] invånare. Av dessa var:

Kosovoalbanerna har den högsta befolkningstillväxten i Europa.[27][28]

Kosovserberna lever främst i norra delen, kallat Nordkosovo. En del lever i flera små enklaver runt om i Kosovo, däribland kan nämnas den kända klosterorten Graçanica utanför huvudstaden Pristina.

Migration

[redigera | redigera wikitext]

År 2002 fanns det 250 000 registrerade flyktingar, mest serber och romer, som har lämnat Kosovo efter krigsslutet den 12 juni 1999. Majoriteten befinner sig i Serbien.[29][30][31]

Den kosovoalbanska diasporan uppskattas uppgå till mellan cirka en halv miljon och en miljon.[32][33][34]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Kosovo - The World Factbook”. www.cia.gov. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/kosovo/#people-and-society. Läst 28 augusti 2021. 
  2. ^ Miranda Vickers, Between Serb and Albanian, A History of Kosovo, New York: Columbia Univ. Press, 1998, ISBN 0-231-11382-X.
  3. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070520113354/http://www.kosovo.net/sk/history/kosovo_origins/ko_chapter2.html. Läst 18 november 2006. 
  4. ^ Milica Grkovic, The First Chapter of the Dečani Monastery Arkiverad 17 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., MNEMOSYNE Center and the Archive of Serbia in cooperation with the monastery of Visoki Dečani, Belgrade, 2004 ISBN 86-84431-02-2.
  5. ^ Hamid Hadžibegić, Adem Handžić, Ešref Kovačević, Oblast Brankovića. Opširni katastarski popis iz 1455. godine, Orijentalni institut, Sarajevo, 1972.
  6. ^ Sanimir Resic (2006). En historia om Balkan. Jugoslaviens uppgång och fall. Lund: Historiska media. sid. 43–44. ISBN 91-85057-75-4 
  7. ^ Robert Elsie, ed. Kosovo: In the Heart of the Powder Keg (Boulder, CO: East European Monographs, 1997), p. 217.
  8. ^ Ruza Petrovic & Marina Blagojevic, The Migrations of Serbs and Montenegrins from Kosovo and Metohija: Results of the Survey Conducted in 1985-1986. Belgrade: Serbian Academy of Arts and Sciences, 1992.
  9. ^ Dr. Joseph Müller, Albanien, Rumelien und die Österreichisch-montenegrinische Gränze, Prag, 1844
  10. ^ R. Wilkinson, Maps and Politics; a review of the ethnographic cartography of Macedonia, Liverpool University Press, 1951>
  11. ^ R. Wilkinson, Maps and Politics; a review of the ethnographic cartography of Macedonia, Liverpool University Press, 1951.
  12. ^ Das Fürstenthum Serbien und Türkisch-Serbien, eine militärisch-geographische Skizze von Peter Kukolj, Major im k.k.Generalstabe, Wien 1871
  13. ^ Kosta Nikolić, Nikola Žutić, Momčilo Pavlović, Zorica Špadijer: Историја за трећи разред гимназије, Belgrade, 2002, sid. 63. ISBN 86-17-09287-4
  14. ^ Detailbeschreibung des Sandzaks Plevlje und des Vilajets Kosovo (Mit 8 Beilagen und 10 Taffeln), Als Manuskript gedruckt, Vien 1899, sid. 80–81
  15. ^ https://books.google.se/books?id=0iZdAwAAQBAJ&pg=PA84&dq=albanians+in+toplica&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjcou2MqK7JAhVDXSwKHbF3B3sQ6AEILjAC#v=onepage&q=albanians%20in%20toplica&f=84
  16. ^ https://books.google.se/books?id=OKEal7FHClUC&pg=PA10&dq=albanians+in+turkey&hl=sv&sa=X&ved=0CDkQ6AEwBmoVChMIlYb2oPPGyAIVq55yCh28yQ9v#v=onepage&q=albanians%20in%20turkey&f=10
  17. ^ Ruth King KOSOVO- ACAUTIONARY TALE Arkiverad 6 april 2008 hämtat från the Wayback Machine., Mideast Outpost 25 mars 2007
  18. ^ Serge Krizman, Maps of Yugoslavia at War, Washington 1943.
  19. ^ Official Yugoslav censa results 1948–1981
  20. ^ Minoriteterna väljer att fly Kosovo Nyhetskanalen, 27 maj 2009
  21. ^ Få kosovoserber har återvänt Dagens Nyheter, 18 juni 2009
  22. ^ Ny massgrav hittad i Serbien Aftonbladet, 10 maj 2010
  23. ^ ”Dwellings, Households and Population by Municipality-Preliminary Results” (på engelska). Juni 2011. Arkiverad från originalet den 8 april 2015. http://webarchive.loc.gov/all/20150408144604/http://ask.rks-gov.net/rekos2011/?cid=2,40,265. Läst 3 december 2014. 
  24. ^ Statistical Office of Kosovo: Demographic changes of the Kosovo population 1948-2006 Arkiverad 19 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ [1]
  26. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211332/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kv.html. Läst 12 mars 2009. 
  27. ^ ALBANIAN POPULATION GROWTH
  28. ^ Demographic Explosion in Kosovo Arkiverad 21 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine. Srpska Mreza
  29. ^ Coordination Centre of Federal Republic of Yugoslavia and Republic of Serbia for Kosovo and Metohija
  30. ^ UNHCR: 2002 Annual Statistical Report: Serbia and Montenegro, sid. 9
  31. ^ USCR: Country report: Yugoslavia
  32. ^ Kosovo: What Everyone Needs to Know av Tim Judah
  33. ^ Kosovo: The Bradt Travel Guides av Gail Warrander och Verena Knaus
  34. ^ Landguiden - Kosovo, 2009
v • r
Europas demografi
Självständiga stater
Särskilda områden
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kosovos_demografi&oldid=56570736”