Hoppa till innehållet

New England-kolonierna

Från Wikipedia
Engelsmännen gav landrättigheter till Plymouth kompaniet i norr och till Londonkompaniet i söder.

New England-kolonierna (engelska: New England Colonies) i Brittiska Amerika bestod av Massachusetts Bay-kolonin, Kolonin Connecticut, Kolonin Rhode Island och Providenceplantagen samt Provinsen New Hampshire. De ingick i de Tretton kolonierna tillsammans med de Mellersta kolonierna och de Södra kolonierna. De kom senare att bli amerikanska delstater i New England.[1]

Kapten John Smith publicerade 1616 The Description of New England. Boken var tidig med att använda begreppet "New England" till kustmråden i Nordamerika från Long Island-sundet till Newfoundlandön.[2]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 28 april 2013.
  1. ^ Gipson, Lawrence. The British Empire Before the American Revolution (15 volumes) (1936-1970), Pulitzer Prize; highly detailed discussion of every British colony in the New World
  2. ^ Smith, John. ”A Description of New England”. http://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1003&context=etas. Läst 21 december 2008.