Simplex
Inom geometri är ett simplex, ibland kallat hypertetraeder, en n-dimensionell motsvarighet till en triangel eller tetraeder. Ett n-simplex är den enklast möjliga polytopen i n-rummet, och en regelbunden polytop (och tillika ett regelbundet simplex) om alla dess sidor är av samma längd.[1]
Namnet kommer från latinets simplex som betyder "enkel".
En -dimensionell simplex har Schläfli-symbolen med treor.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Mer specifikt är ett simplex det konvexa höljet till en ändlig uppsättning punkter i ett euklidiskt rum. Ett simplex är ett n-simplex om det är mängden av det konvexa höljet av affint oberoende punkter. Om mängden är så bildar vektorerna en bas för det associerade vektorrummet.[2] Enklare uttryckt är det en uppsättning punkter som är sådan att inget m-dimensionellt plan rymmer fler än punkter från uppsättningen.
I enlighet med detta utgörs ett simplex av en given dimension av en punkt fler än dess givna dimension. Ett 0-dimensionellt simplex, eller 0-simplex, blir alltså en punkt. Ett 1-dimensionellt simplex, 1-simplex, är på samma sätt två punkter som avgränsar ett linjesegment. Ett 2-simplex är således en triangel, ett 3-simplex en tetraeder och ett 4-simplex en pentatop (i samtliga fall med ett inre).[3]
Rubrik
[redigera | redigera wikitext]Låt vara hörn i ett n-simplex i En. Då kan varje punkt i En uttryckas på formen
- ,
där är reella tal.[4]
Element
[redigera | redigera wikitext]Eftersom en delmängd av en affint oberoende mängd är affint oberoende självt, följer det att alla element av lägre dimension som utgör ett simplex även själva är simplexar.[5] Mer specifkt sägs det konvexa höljet till någon delmängd m av de n punkterna vara ett simplex och kallas en m-sida. 0-sidor kallas hörn, 1-sidor kanter, -sidor celler och (den enda) n-sidan är hela simplexet. Generaliserat är antalet m-sidor lika med binomialkoefficienten och antalet m-sidor hos ett n-simplex finns i -kolumnen på rad i Pascals triangel.
Ett enkelt sätt att se detta är att föreställa sig en triangel som, enligt ovan, innehåller tre 0-sidor, alltså de tre hörnen. Den innehåller tre 1-sidor (eller kanter), det vill säga linjesegmenten som sammabinder hörnpunkterna. Dess n-sida är triangeln självt.
En triangel med 3 hörn, 3 kanter och en sida. |
Benämningar
[redigera | redigera wikitext]Dimension | Namn |
---|---|
0 | punkt |
1 | linjesegment |
2 | triangel |
3 | tetraeder |
4 | pentatop |
5 | hexatetra [Engelska, översättning saknas] |
6 | heptapenta [Engelska, översättning saknas] |
7 | octahexon [Engelska, översättning saknas] |
Tillämpningar
[redigera | redigera wikitext]Den så kallade simplexmetoden är en metod för att lösa linjära optimeringsproblem. Dessutom är simplex och delsimplex centrala objekt i algebraisk topologi.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Olshevsky, George. ”Glossary for hyperspace”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070207021813/http://members.aol.com/Polycell/glossary.html. Läst 18 maj 2011.
- ^ Berger, Marcel (2010). Geometry Revealed - A Jacob's Ladder to Modern Higher Geometry. Springer. sid. 419
- ^ Weisstein, Eric W.. ”"Simplex." From MathWorld--A Wolfram Web Resource.”. http://mathworld.wolfram.com/Simplex.html. Läst 17 maj 2011.
- ^ Fiedler, Miroslav (2011). Matrices and graphs in geometry. Cambridge University Press. sid. 4
- ^ Yemelichev, V.A; Kovalev, M.M; Kravtsov, M.K. (1984). Polytopes, Graphs and Optimisation. Press Syndicate of the University of Cambridge. sid. 23
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Janson, Tore (2002). Latin: kulturen, historien, språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 8560512. ISBN 91-46-18335-3 (inb.)