George Paget Thomson

George Paget Thomson
	George Paget Thomson
	George Paget Thomson, 1937.
Född	3 maj 1892; Cambridge
Död	10 september 1975 (83 år)
Begravd	Church of St Mary and St Andrew
Medborgare i	Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Trinity College, Cambridge
Sysselsättning	Fysiker, kärnfysiker, universitetslärare
Befattning
	Officer
Arbetsgivare	Imperial College London; Aberdeens universitet
Maka	Kathleen Buchanan Adam Smith
Barn	[Lilian] Clare Thomson; John Thomson (f. 1927); Lieut. Com. David Paget Thomson (f. 1931); [Caroline] Rose Buchanan Thomson (f. 1940)
Föräldrar	J.J. Thomson; Rose Thomson
Utmärkelser
	Howard N. Potts-medaljen (1932); Nobelpriset i fysik (1937); Hughesmedaljen (1939); Bakerföreläsningen (1948); Guthrieföreläsning (1948); Royal Medal (1949); Faraday-medaljen (1960); Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi; Royal Society Bakerian Medal; Knight Bachelor; Fellow of the Royal Society
	Redigera Wikidata

George Paget Thomson, född 3 maj 1892 i Cambridge, död 10 september 1975 i Cambridge, var en brittisk fysiker.

Biografi

Thomson var son till fysikern och nobelpristagaren J.J. Thomson, elektronens upptäckare, och Rose Elisabeth Paget, dotter till George Edward Paget. Han gick i The Perse School, Cambridge, innan han började läsa matematik och fysik vid Trinity College, Cambridge, fram till utbrottet av första världskriget 1914, då han gick in i drottningens Royal West Surrey Regiment. Efter en kort tjänstgöring i Frankrike, arbetade han med aerodynamik på Farnborough och på andra håll. Han mönstrade av som kapten 1920.

Efter kriget blev Thomson först stipendiat vid Cambridge och flyttade sedan till University of Aberdeen. Mellan 1929 och 1930 uppehöll han ett lektorat vid Cornell University, Ithaca, New York. År 1930 utnämndes han till professor vid Imperial College London. Han stannade vid där fram till 1952, då han blev Master of Corpus Christi College, Cambridge.

I sin forskning upptäckte Thomson bland annat elektronens vågegenskaper genom elektrondiffraktion. Han tilldelades, tillsammans med Clinton Davisson, Nobelpriset i fysik, 1937 "för den experimentella upptäckten av interferensfenomenet vid kristallers bestrålning med elektroner".^[13]

Bibliografi (på svenska)

Kommande tider (översättning Leif Björk, Tiden, 1957) (The foreseeable future)
Vetenskapens verkstad: experiment, idé, upptäckt (översättning Lennart Edberg, Norstedt, 1966) (The inspiration of science)

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Paget-Thomson topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6vj3k7d, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 100553, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Томсон Джордж Паджет”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, läs online, läst: 29 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 23 april 2004, Libris-URI: xv8bd62g4z6x7g7, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.fi.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ The Nobel Prize in Physics 1937 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.scientificlib.com .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.royalsociety.org.nz .^{[källa från Wikidata]}
^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör George Paget Thomson.
Bilder & media
Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1937
Nobelprize.org, George Paget Thomson - biografi

[4476e3ff52a08bdd14b6eab69991965650419cc8-1] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Paget-Thomson topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[3850f1bad707b3a9bbe191f886d2dfd5d9a44237-2] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6vj3k7d, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a1542572012f50073e6f78625263ae47e9b5b786-3] [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 100553, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[c6878421f2c5927fd4a232c01ca13564912660eb-4] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Томсон Джордж Паджет”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[a15af7c78b1a9612fa46b81efb9e1f205468a157-5] Find a Grave, läs online, läst: 29 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[ec37eb1d50fab0ec3afda12e0367545e5476a141-6] Libris, Kungliga biblioteket, 23 april 2004, Libris-URI: xv8bd62g4z6x7g7, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[e6596ed0d2b81634d4a2b94f1bd23a5d26a198cf-7] [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[ba28d851b15411dd01c5a296d7849a893b12913d-8] äs online, www.fi.edu .^{[källa från Wikidata]}

[2de4910519e328fc03e826752c1a7ed505f55039-9] The Nobel Prize in Physics 1937 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[e4540c3ab8f57d08e3c8b00c47a1eb2854d9f0d3-10] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[d2c8d3fc93eb072634fc56843c2df46038d915d7-11] äs online, www.scientificlib.com .^{[källa från Wikidata]}

[ec29d66115ba98643202713d655fb3358cf5b9e8-12] äs online, www.royalsociety.org.nz .^{[källa från Wikidata]}

[13] Bra Böckers lexikon, 1980.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]