Karin Kavli
Karin Kristina Margareta Carlson-Kavli[1][2], född Carlson 21 juni 1906 i Bromma, död 8 mars 1990 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterchef.
Karin Kavli | |
Karin Kavli vid sitt arbetsbord på Göteborgs stadsteater, cirka 1956. | |
Född | Karin Kristina Margareta Carlson 21 juni 1906 Bromma |
---|---|
Död | 8 mars 1990 (83 år) Maria församling, Stockholm |
Andra namn | Karin Carlson Karin Carlson-Kavli |
Aktiva år | 1927–1988 |
Make | Knut Kavli (1935–1965; hans död) |
IMDb SFDb |
Biografi
redigeraKavli studerade vid Dramatens elevskola 1926–1929 och var premiärelev där 1928–1929. 1929–1930 bedrev hon teaterstudier i Wien och Berlin. 1931 lämnade hon Dramaten och var 1932–1934 och 1936 knuten i Gösta Ekmans ensemble på Vasateatern.[3] Hon debuterade på Dramaten som Den grönklädda i Henrik Ibsens Peer Gynt[4] och fick sitt stora genombrott 1929 som Kassandra i Aischylos Agamemnon på Stockholms konserthus. Hon arbetade därefter vid olika teatrar bland annat Oscarsteatern och Nya teatern, innan hon 1945 återvände till Dramaten[3] där hon sedan spelade ända fram till 1988, med avbrott under långa perioder.[5] Under avbrottsperioderna var hon verksam vid Vasateatern och Helsingborgs stadsteater, samt chef för Göteborgs Stadsteater 1953–1962.
Under sommarmånaderna uppträdde Kavli som primadonna i folkparkerna och som ledare för ett eget teatersällskap. Hon turnerade även regelbundet för Folkparksteatern 1938–1952. Ibland hade hon tid att vara uppläserska, som i "Dansk rapsodi" på Nya Teatern våren 1942.[6] Hennes åsikter kunde efterfrågas i pressen även i allmänfrågor utan koppling till yrket.[7] Hon var även engagerad vid Radioteatern.[3]
Kavli är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[8]
Publikationen Vårt Göteborg skrev den 12 november 2001: "Utanför Stadsteaterns södra entré finns en liten plats, på vårarna en omtyckt solhörna, som saknar namn. Denna plats i solen blir nu "Karin Kavlis Plats". En skylt utmärker densamma.
Privatliv
redigeraKarin Kavli gifte sig med direktör Knut Kavli 1935.[9] Han var son till Olav Kavli, som grundade livsmedelsföretaget Kavli.[10]
Priser och utmärkelser
redigeraFilmografi
redigera- 1933 – Kanske en diktare
- 1933 – Farmors revolution
- 1935 – Valborgsmässoafton
- 1935 – Under falsk flagg
- 1938 – En kvinnas ansikte
- 1939 – Efterlyst
- 1941 – Bara en kvinna
- 1942 – Gula kliniken
- 1943 – Som du vill ha mej
- 1943 – Ombyte av tåg
- 1944 – ...och alla dessa kvinnor
- 1945 – Lidelse
- 1951 – Dårskapens hus
- 1962 – Generalskan (TV-teater)
- 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor
- 1965 – Hans nåds testamente (TV-teater)
- 1966 – Skuggan av Mart (TV-teater)
- 1966 – Ön
- 1966 – Hotet (TV-teater)
- 1968 – Beslut i morgondagen (TV-teater)
- 1972–1973 – Ett resande teatersällskap (TV-serie)
- 1978 – Grabbarna i 57:an eller Musikaliska gänget (TV-serie)
- 1983 – Farmor och vår Herre (TV-serie) (TV-serie)
- 1985 – Yerma (TV-teater)
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraRegi (ej komplett)
redigeraÅr | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1950 | Lucienne och slaktaren Lucienne et le boucher |
Marcel Aymé | Folkparksturné[46] |
Den långa kniven The big knife |
Clifford Odets Översättning Eva Tisell |
Norrköping-Linköping stadsteater | |
1951 | Jag älskar min son Burning Bright |
John Steinbeck Översättning Nils Holmberg |
Norrköping-Linköping stadsteater |
Jungfruleken Les Bonnes |
Jean Genet Översättning Eva Alexanderson |
Norrköping-Linköping stadsteater |
Radioteater
redigeraRoller
redigeraÅr | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1950 | Constantia | Salig överstens döttrar Katherine Mansfield |
Gustaf Molander[47] |
Referenser
redigera- ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
- ^ [a b c] Kavli, Karin i Svenska män och kvinnor (1948)
- ^ ”Kavli, Karin”. Svensk uppslagsbok. 2 december 1955. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417143332/http://svenskuppslagsbok.se/45308/kavli-karin/.
- ^ ”Karin Kavli”. Dramatens rollbok. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613074810/http://www.dramaten.se/Dramaten/Medverkande/Rollboken/?qType=person&value=3520. Läst 7 augusti 2012.
- ^ Tidningen Se nr 18, 1942, sid 12: "Karin Kavli läser H. C. Andersen". Åhlén & Åkerlunds Förlag, Stockholm 1942.
- ^ "Vad skulle jag välja?" Tidningen Se nr 8, 1947, sid 26. Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1947. Läst 7 augusti 2018.
- ^ Hitta graven
- ^ Karin Kavli på Svensk Filmdatabas
- ^ ”Kavlifonden”. Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521042832/http://kavlifondet.no/se/. Läst 13 maj 2012.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-05/63/9. Läst 5 mars 2017.
- ^ Rq (6 mars 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-06/64/9. Läst 4 mars 2017.
- ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016.
- ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
- ^ ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 197
- ^ ”En dotter av Kina”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22207&pos=97. Läst 19 april 2016.
- ^ ”Vår egen tid”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14225&pos=401. Läst 30 april 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (27 december 1941). ”Strindbergs 'Christina' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-12-27/351/12. Läst 30 januari 2016.
- ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
- ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016.
- ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Spårvagn till lustgården”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spårvagn-till-lustgården. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Mannen du gav mig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mannen-du-gav-mig. Läst 17 oktober 2015.
- ^ [a b] ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015.
- ^ ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020.
- ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.
- ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410182815/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-fredag-26-maj-1950-sida-15_1950.jpeg. Läst 27 november 2021.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016.
Vidare läsning
redigera- Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 134-135. Libris 22682935. ISBN 9789198465747
- Karin Kavli i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
redigera- Karin Kavli på Internet Movie Database (engelska)
- Karin Kavli i Dramatens rollbok