Wikipedia

Lennart Hellsing

svensk barnboksförfattare och poet

Paul Lennart Hellsing, född 5 juni 1919 i Västanfors, Västmanland, död 25 november 2015 i Stockholm,[1] var en svensk författare och översättare.

Lennart Hellsing
Lennart Hellsing i juli 2010.
Lennart Hellsing i juli 2010.
FöddPaul Lennart Hellsing
5 juni 1919
Västanfors församling, Fagersta kommun, Västmanlands län
Död25 november 2015 (96 år)
Domkyrkoförsamlingen, Stockholm
Yrkeförfattare, översättare, litteraturkritiker
Nationalitetsvensk
Språksvenska
Verksam1945–2015
Genrerbarnböcker, dikter och mycket annat
DebutverkKatten blåser i silverhorn
Noterbara verk Krakel Spektakel-serien, ABC (1961)
PriserNils Holgersson-plaketten (1951), Gulliver-priset (1971), Astrid Lindgren-priset (1970), Litteraturfrämjandets stora pris (1974), De Nios Stora Pris (1987), Litteris et Artibus (1999), Albert Engström-priset (2012)
Make/makaMaaria Eira
(g. 1947–1952; skilda)
Yvonne Lombard
(g. 1953–2015, hans död)
Barn5
SläktingarSusanna Hellsing (dotter)
Petter Hellsing (son)
Webbplatshttp://www.hellsingsallskapet.se/

Biografi

redigera

Lennart Hellsing var son till köpmannen Paul Hellsing (1886–1962) och Sigrid Rohloff, omgift Lange (1898–1967). Föräldrarna skildes när han var barn.[2] Från fem års ålder växte han upp hos morföräldrarna, direktören Carl-Otto Rohloff och Edith Louise, ogift Baker. Hans mormors mor var från Västindien.[3]

Han arbetade efter tekniskt gymnasium som ingenjör, bokhandelsmedhjälpare och journalist samt låg inkallad under andra världskriget i Tornedalen. Han var litteraturkritiker i Stockholms-Tidningen och barnboksskribent i Aftonbladet.

Lennart Hellsing var gift med den finländska operasångerskan Maaria Eira 1947–1952 och med skådespelerskan Yvonne Lombard från 1953 fram till sin död.[4] Lennart Hellsing var bosatt i Stockholm och fick i äktenskapet med Lombard fem barn, bland andra författaren Susanna Hellsing, konstnären Petter Hellsing och författaren Jöns Hellsing.

Författarskapet

redigera

Under åren 1943-1944 hade Hellsing fått barnverser tryckta i tidskriften Vi och han debuterade år 1945 med diktsamlingen Akvarium och utkom samma år med barnboken Katten blåser i silverhorn. Hellsings författarskap karaktäriserades ända från början av språklig experimentlusta, där han lekte med ord och tänjde på språket. Ett bra exempel är Sjörövarbok (1965), där Hellsing använder praktiskt taget alla rörelseverb som finns i svenska språket. I den sista boken, Skor (2014), är det adjektiven som står i fokus.[5]

Med boken Krakel Spektakel och Kusin Vitamin (1952) inledde Lennart Hellsing ett samarbete med tecknaren Poul Ströyer. Krakel Spektakel förekommer sedan i ett antal av Hellsings böcker och 1959 kom Krakel Spektakelboken, som innehåller både sagor, berättelser och verser. Bananbok är en hel bok med verser om bananer som lever i bananernas land. Den är illustrerad av Tommy Östmar och senare har verserna tonsatts av Georg Riedel. En annan som tonsatt verser av Hellsing är kompositören och pianisten Knut Brodin.[6] Brodin tonsatte bland annat visorna "Här dansar herr Gurka", "Krakel spektakel" och "Det var så roligt jag måste skratta". Kungliga Operan i Stockholm engagerade Lennart Hellsing som librettist till Mästerkatten i stövlar 1997.

Lennart Hellsing var också en flitig översättare, bland annat av engelska barnkammarrim. Utöver av Ströyer och Östmar har Hellsings böcker även illustrerats av bland annat Stig Lindberg, Fibben Hald och Ulrica Hydman Vallien.

Hellsing erhöll Gulliverpriset 1971 och har tidigare suttit i Svenska barnboksakademin. 1989 utnämndes han till filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet.[7] Hellsing var också finalist för sitt livsverk som barnboksförfattare till H.C. Andersen-medaljen både 2010 och 2012.[8]

Bibliografi

redigera

Vuxenlyrik och prosa

redigera

Bilderböcker

redigera
 
Teckning av Poul Ströyer ur Sjörövarbok

Kapitelböcker

redigera

Serier

redigera

Pixi-böcker

redigera

Samlingsvolymer

redigera

Översättningar i urval

redigera
  • Inger Hagerup: Så underligt: barnvers (illustrerad av Paul René Gauguin) (Norstedts, 1952)
  • Phil Ressner: Alfred Peterson (Dudley Pippin) (Carlsen/If, 1965)
  • Frank R. Stockton: Draken och prästen (The griffin and the minor canon) (Carlsen/If, 1969)
  • Miriam Schlein: Den stora osten (The big cheese) (Illustrationsförl./Carlsen, 1969)
  • Anthony Paul: När tigern tappade ränderna (The tiger who lost his stripes) (Rabén & Sjögren, 1980)
  • H. C. Andersen: Kvinnan med äggen (Konen med æggene) (Barnboksförlaget, 1984)
  • Wilhelm Busch: Max och Moritz : en historia i sju pojkstreck (Max und Moritz) (Rabén & Sjögren, 1988)
  • Kes Gray: Kluck-eli-klock (Cluck o'clock) (Sjöstrand, 2004)
  • Gåsmors verser och sagor (Illustratör Xel Scheffler) (även översättningar av Lotta Olsson) (Rabén & Sjögren, 2006)
  • Kitty Crowther: Den lille mannen och Gud (Le petit homme et Dieu) (Rabén & Sjögren, 2011)
  • Karina Wolf: Familjen Sömnlösing (The Insomniacs) (Bonnier Carlsen, 2013)

Tonsatta verser

redigera
  • 1946 – Kattens visor, 10 verser ur Katten blåser i silverhorn med noter.
  • 1991 – Krakel Spektakels visbok (Illustratör Poul Ströyer)
  • 1992 – Visor ur Silverhornet. (Illustratör Fibben Hald)
  • 1993 – Bananvisor. (Illustratör Tommy Östmar) Tonsatt och utbyggd version av Bananbok.
  • 1999 – Sången om Bagar Bengtsson (Omslag Ulf Lundkvist) Tonsättning av berättelsen Boken om Bagar Bengtsson. Med stämmor för barnkör.
  • 1996 – Kattvisor
  • 1997 – Tusen-och-en-natt-visor. Innehåller 26 tonsatta orientaliska verser.
  • 2001 – Boksångbok. Med Georg Riedel.
  • 2008 – Kärlek på krita & 10 andra visor (Illustratör Ulf Lundkvist) Visor för vuxna.

För skola

redigera
  • 1951 – Sagoboken som är en teater (Illustratör Erik Persson) Aktivitetsbok med pjäser och tablåteater.
  • 1953 – Våra visor 1 (Illustratör Åke Lewerth) Visbok för första årskursen tillsammans med Knut Brodin och Yngve Härén.
  • 1958 – Våra visor 2 (Illustratör Åke Lewerth) Visbok för andra årskursen tillsammans med Knut Brodin och Yngve Härén.
  • 1959 – Multi (Illustratör Gerd Rissler) Matematikbok om multiplikationstabellen.
  • 1960 – Våra visor 3 (Illustratör Åke Lewerth) Visbok för tredje årskursen tillsammans med Knut Brodin och Yngve Härén.
  • 1974 – Numusik 1M. Skolsångbok skriven tillsammans med Yngve Härén och Thord Gummesson.
  • 1977 – Numusik 2M. Skolsångbok skriven tillsammans med Yngve Härén och Thord Gummesson.
  • 1977 – Numusik 3M. Skolsångbok skriven tillsammans med Yngve Härén och Thord Gummesson.
  • 1985 – Krakel Spektakel, Kusin Vitamin (Illustratör Ann Granhammer) Teatermanus för förskola.
  • 1986 – Amiralen Ankarlund (Illustratör Tor Morisse) Utgavs tillsammans med en ljudkassett där dikterna tonsatts av Göran Swedrup.
  • 2005 – Skolbok (Illustratör Jesper Waldersten). Bredvidläsning för skolans sista stadier.

Antologier

redigera

Musikinspelningar och film

redigera

Litteraturkritik

redigera
  • 1963 – Tankar om barnlitteraturen. Sju uppsatser om barnlitteratur, ny upplaga 1999.

Om Lennart Hellsing

redigera

Figurer

redigera

Platser och städer

redigera

Priser och utmärkelser

redigera

Lennart Hellsing-stipendiet

redigera
Ej att förväxla med Lennart Hellsing-priset.

Bokförlaget Rabén & Sjögren instiftade Lennart Hellsing-stipendiet 2019. Stipendiet är på 100 000 kronor och ska årligen delas ut på författarens födelsedag den 5 juni till bilderboksskapare som verkar i Lennart Hellsings anda.[10]

Pristagare

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Familjeannons i Dagens Nyheter den 5 december 2015, sidan 23
  2. ^ http://hellsingar.se/register/getperson.php?personID=I2494&tree=hellsingar[död länk]
  3. ^ ”I love språk - samtal: Vem förnyar språket?”. UR.se. Arkiverad från originalet den 17 december 2015. https://web.archive.org/web/20151217023934/http://www.ur.se/Produkter/153675-I-love-sprak-samtal-Vem-fornyar-spraket. Läst 27 november 2015. 
  4. ^ Vem är det / Svensk biografisk handbok 1993, Norstedts, Stockholm 1992 s. 468
  5. ^ ”Grattis Lennart! 95 år den 5:e juni 2014”. Raben & Sjögren. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021130747/http://www.rabensjogren.se/hellsing. Läst 17 oktober 2014. 
  6. ^ ”Lennart Hellsing”. Raben & Sjögren. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141023205051/http://www.rabensjogren.se/Alfabetiskt/H/Lennart-Hellsing/. Läst 17 oktober 2014. 
  7. ^ [a b] ”Hedersdoktorer”. Stockholms universitet. 11 april 2019. https://www.su.se/ike/om-oss/priser-utm%C3%A4rkelser/hedersdoktorer-1.215351. Läst 26 maj 2020. 
  8. ^ IBBY, "Tidigare pristagare"
  9. ^ [a b c d e f g h i j] ”Om Lennart Hellsing”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021131043/http://www.rabensjogren.se/bocker/Aktuell-utgivning/Serier-Karaktarer/K-2/Hellsing/Hellsings-bocker/. Läst 13 oktober 2014. 
  10. ^ Nytt stipendium instiftas i Lennart Hellsings namn. Läst 5 juni 2020.
  11. ^ Hon får första Lennart Hellsing-priset SvD 5 juni 2020. Läst 5 juni 2020.
  12. ^ Hon får Hellsings eget pris. Läst 5 juni 2020.
  13. ^ De får Lennart Hellsing-stipendiet Läst 6 juni 2023.
  14. ^ Matilda Ruta tilldelas Lennart Hellsing-stipendiet 2023 Läst 6 juni 2023.
  15. ^ Aron Landahl tilldelas Lennart Hellsing-stipendiet 2024 Läst 5 juni 2024.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lennart_Hellsing&oldid=55058470”