Wikipedia

Liza Marklund

svensk författare och journalist

Eva Elisabeth (Liza) Marklund, född 9 september 1962 i Pålmark i Piteå landsförsamling i Norrbottens län, är en svensk kriminalförfattare och krönikör vid Expressen. Hennes första deckare Sprängaren kom ut 1998, och med den etablerade hon sig som en av Skandinaviens mest säljande författare. Hon är delägare och en av grundarna till Piratförlaget.

Liza Marklund
Liza Marklund, november 2008.
Liza Marklund, november 2008.
FöddEva Elisabeth Marklund
9 september 1962 (62 år)
Pålmark utanför Piteå
YrkeFörfattare, journalist, krönikör, Unicef-ambassadör
NationalitetSvensk
Språksvenska[1]
Genrer(Kriminal-)romaner
Noterbara verkSprängaren
PriserSe lista nedan.
Make/makaMikael Aspeborg
WebbplatsPiratförlaget: Liza Marklund

Biografi

redigera

Marklund växte upp som det äldsta av tre syskon i Pålmark utanför Piteå. Efter högstadiet slutade hon skolan och arbetade bland annat som croupier på Piteå stadshotell, servitris i London, på kibbutz i Israel och som telefonförsäljare i Hollywood. Hon gick sedan journalistlinjen vid Kalix folkhögskola.[2][3]

Journalistiskt arbete

redigera

Efter journalistkursen vid Kalix folkhögskola arbetade Marklund som reporter på Norrbottens-Kuriren och sedan på Norrländska Socialdemokraten. Som 24-åring fick hon anställning på Aftonbladet och flyttade från Luleå till Stockholm för att senare fortsätta till Expressen. Därefter var hon reporter på tidningen Arbetaren. Hon var med och startade tidningen Metro, var chefredaktör för Metro Weekend och arbetade på TV4. Som journalist har hon vittnat om hur hon ofta stötte på motstånd och brist på intresse när hon lyfte fram frågor om kvinnors och barns rättigheter, frågor som hon sedan fortsatt att driva som författare.[4][5][6][7][8]

Författarskap

redigera

Efter flera år som journalist debuterade Marklund som författare 1995 med boken Gömda, skriven tillsammans med Maria Eriksson. 1998 gav hon ut sin första kriminalroman, Sprängaren (utgiven på det lilla förlaget Ordupplaget) vilken kom att bli en av de mest sålda böckerna i Sverige i modern tid.[9] Den belönades med Polonipriset. Hon fick också Svenska Deckarakademins debutantpris. Boken nominerades till Bästa svenska kriminalroman och till Glasnyckeln för bästa nordiska kriminalroman.[10]

Med Sprängaren bröt Marklund normerna för den svenska deckaren. Hon introducerade en kvinnlig hjälte, kvällstidningsreportern Annika Bengtzon, i en genre där detektiverna var män. Hon introducerade bihandlingar som inte bara rör kriminalgåtan utan också huvudpersonens privatliv och aktuella samhällsfrågor. Stilen kom att få många efterföljare och några år senare hade en mängd kvinnliga deckarförfattare debuterat i Sverige, med stora framgångar. Före Sprängaren fanns det få kvinnliga författare av kriminalromaner i Sverige, medan kvinnorna hade dominerat genren i Norge i flera år, med författare som Anne Holt och Karin Fossum.[11][12][13][14]

Efter Sprängaren har Marklund givit ut ytterligare sju romaner med kvällstidningsjournalisten Annika Bengtzon i huvudrollen. Böckerna har sålts i sammanlagt 9 miljoner exemplar och är översatta till 30 språk vilket gör henne till en av sin tids mest populära svenska författare. Två romaner, Sprängaren och Paradiset, har filmatiserats av Colin Nutley med Helena Bergström i huvudrollen. Film- och TV-bolaget Yellow Bird har köpt rättigheterna att filmatisera ytterligare sex av romanerna.[15] Annika Bengtzon, hjältinnan i böckerna, har fått sitt namn av Marklunds äldsta dotter Annika och av Bengt Bengtzon, Marklunds favoritchef från tiden som journalist på Expressen.

Marklund blev årets författare 1999 och vann Svenska Litteraturpriset 2007. I augusti 2010 blev hon den andra skandinaviska författaren någonsin som toppade New York Times bestsellerlista.[16][17]

Piratförlaget

redigera

År 1999 startade Marklund Piratförlaget tillsammans med Sigge Sigfridsson, Jan Guillou och Ann-Marie Skarp. En av grundidéerna var att författare och förlag skulle dela lika på vinsten av böckerna. Den första bok som gavs ut på förlaget var en omarbetad pocketversionen av Marklunds debutroman Gömda. Piratförlaget anses vara en av de viktigaste förnyarna i bokbranschen.[18][19][20]

Debatt

redigera

Marklund har i många år varit framträdande i samhällsdebatten och räknas av vissa som en av de mäktigaste opinionsbildarna i Sverige.[21] Parallellt med sitt författarskap har hon i över 20 års tid skrivit krönikor i ett flertal tidningar, numera i Expressen och Verdens Gang. Hon har gjort sig känd som en kontroversiell debattör, framförallt gällande jämställdhet och kvinnors och barns rättigheter, och också deltagit i debatten om mäns misshandel av kvinnor.[22][23]

Samtidigt som Liza Marklund flera år i rad röstats fram som en av de tio mest beundrade kvinnorna i Sverige (på fjärde plats efter drottning Silvia såväl 2004 som 2005),[24] så har hon väckt starka känslor i den svenska debatten. Några exempel är när hon i sina krönikor ifrågasatt glesbygdsstödet till Norrlands inland och tagit ställning mot fildelning i upphovsrättsdebatten.[25][26][27] Hon har även fått kritik för en artikelserie i Expressen år 1992, om misstänkt bedrägeri i stiftelsen Trossen, ägd av Elisabeth Hermon, som efter omfattande utredningar av polisen och skattemyndigheten frikändes.[28][29] En reklamkampanj i tunnelbanan för En plats i solen fälldes av Marknadsetiska Rådet.[30] Anledningen var att affischen var för lik en löpsedel. En TV4-dokumentär om kvinnomisshandel ”Lite stryk får de tåla” fälldes av Granskningsnämnden för radio och TV för bristande saklighet, i ett uttalande av programledaren.[31] Den nominerades också till Kristallen för bästa TV-dokumentär 2004.[32]

När Marklund anlitade Niclas Salomonsson som agent 2008 kritiserades hon av tjugo författarkollegor och journalister, bland andra Karin Alfredsson, Carin Holmberg, Mian Lodalen, Camilla Läckberg, Annika Sundbaum-Melin, Maria Sveland och Katarina Wennstam.[33][34] Kritiken grundade sig i att Salomonsson dömts för kvinnomisshandel och därför inte ansågs vara ett lämpligt val för en författare som engagerat sig för kvinnliga våldsoffer och som stött kampen mot kvinnofridsbrott. Liza Marklund poängterade att han hade anmält sig själv, samt avtjänat sitt straff. Förläggaren Ann-Marie Skarp och kriminalförfattaren Anne Holt, tidigare Norges justitieminister, försvarade Marklunds val av agent[35][36] och menade, liksom Salomonsson och Jan Guillou, att Unni Drougge, Salomonssons tidigare sambo, bedrivit en systematisk kampanj för att svärta ner Salomonsson.[37][38][39][40]

Klassperspektivet i Marklunds deckare har också debatterats. Aftonbladets Åsa Linderborg har funnit att de skulle ge uttryck för klassförakt[41], medan författaren Tony Samuelsson i sin litterära essäsamling Arbetarklassens bästa partytricks imponeras av karaktären Annika Bengtzon, som en arbetarklasstjej som innehar manliga hjälteegenskaper – men utövar en handlingskraftig praktisk form av feminism.[42][43]

2010 gjorde Marklund ett antal framträdanden i Socialdemokraternas valrörelse för att hjälpa vännen Mona Sahlin att vinna valet och nå statsministerposten. Hon skrev också en krönika i Expressen, rubricerad "Hon bryter normerna", där hon förklarade varför det var viktigt att rösta på Mona Sahlin i riksdagsvalet. Flera av Marklunds krönikor i Expressen har anmälts till såväl Pressombudsmannen som Pressens Opinionsnämnd.

Gömda-debatten

redigera
Detta avsnitt är en sammanfattning av Gömda-debatten.

2008 gav journalisten Monica Antonsson ut boken Mia – sanningen om Gömda, där hon granskat bakgrunden till Marklunds dokumentärroman Gömda.[44] Med stöd av flera människor i Mia Erikssons närhet, bland annat mannen som dömts för att ha misshandlat henne, hävdade Antonsson att det mesta i Gömda inte är sant.[45][46][46][47][48][49] Liza Marklund och hennes förläggare Ann-Marie Skarp hänvisade till att en mängd uppgifter ändrats för att skydda personer som förekommer i boken.[50][51] Debatten kom att handla om huruvida en bok av den här typen kunde kallas ”en sann historia”. Marklund beslutade tillsammans med förlaget att ändra begreppet till ”baserad på en sann historia”.[52]

Unicef-ambassadör

redigera

2004 utnämndes Marklund till ambassadör för FN:s barnfond, Unicef, mot bakgrund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter.[53] I samarbete med Unicef gör hon återkommande resor i världen, vilket bland annat har resulterat i artikelserien Europas barn till salu i Aftonbladet och en dokumentärserie i TV4 om barn i Kambodja och Ryssland som lever med hiv och aids.[54][55]

Amerikansk thriller

redigera

Marklund har tillsammans med den amerikanske författaren James Patterson skrivit thrillern Postcard Killers, som utkommit 2010.[56][57]

Familj

redigera

Marklund är dotter till Nils Gustaf Gerhard Marklund och Eva Ingegerd Marklund.[58] Hon har tre barn, varav två med maken Mikael Aspeborg.[59]

Bibliografi

redigera

Böcker om Annika Bengtzon

redigera

Böcker om Maria Eriksson

redigera

Stenträsk-trilogin

redigera

Övrigt

redigera

Kronologi

redigera

Serien om journalisten Annika Bengtzon är inte skriven i samma tidsmässiga ordning som händelserna utspelas i Annikas liv. Tidslinjen i filmerna har dock justerats så att händelserna sker i logisk följd ifall man ser filmerna i den ordning som de har producerats. Vill man ändå se filmerna i kronologisk ordning gäller följande, men detta betyder att saker, främst kring Annikas privatliv, kommer att ske i fel ordning:

  1. Studio sex (2002)
  2. Paradiset (1999) – Annika jobbar som redigerare, träffar Thomas och blir med barn.
  3. Prime time (2002)
  4. Sprängaren (2000) – Annika som journalist på kvällspressen.
  5. Den röda vargen (2003)
  6. Nobels testamente (2006) – fristående fortsättning på Den röda vargen.
  7. Livstid (2007) – en direkt fortsättning på Nobels testamente.
  8. En plats i solen (2008) – en fortsättning på Livstid.
  9. Du gamla, du fria (2011) – en fortsättning på En plats i solen.
  10. Lyckliga gatan (2013)
  11. Järnblod (2015)

Priser och utmärkelser

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 6445411.[källa från Wikidata]
  2. ^ Liza Marklund: Personligt. Piratförlaget.
  3. ^ Liza debuterade i Mitt livs novell. SKTFtidningen, 2007-08-17.
  4. ^ Murder, they wrote. Guardian, 2005-06-11.
  5. ^ [1][död länk]. Östran, 2002-09-07.
  6. ^ "Jag har haft livvakter". Aftonbladet, 1999-03-12.
  7. ^ ”Jag var som en stridsvagn i högklackat”. Aftonbladet, 2000-09-07.
  8. ^ Edberg , Unn. Liza Marklund: "Vi bröt mot alla regler". Tidningen Företagaren, 2009-10-01.
  9. ^ Berlin, Jessica. Liza Marklunds Sprängaren. Högskolan Kristianstad, 2006. (  PDF)
  10. ^ Liza Marklund: Priser och utmärkelser. Piratförlaget.
  11. ^ Sahlberg, Ywonne. Priset som inte borde finnas Arkiverad 20 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Norrköpings Tidningar, 2001-09-14.
  12. ^ Djurberg, Sara. Ladda med höstens deckare. Aftonbladet, 2001.
  13. ^ Isberg, Cecilia. Men hallå, var är tjejerna?[död länk]. Trelleborgs Allehanda, 2005-05-24.
  14. ^ Hellström, Annie. Storsäljarna hatar att kallas deckardrottningar Arkiverad 25 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Expressen, 2008-06-29.
  15. ^ The Annika Bengtzon series.
  16. ^ New York Times Bestseller list Hardcover Fiction. New York Times, 2010-08-26.
  17. ^ Liza Marklund toppar New York Times bästsäljarlista. Dagens Nyheter, 2010-08-29.
  18. ^ Pirater med guld i blick. Dagens Nyheter, 2005-05-03.
  19. ^ Maktlistan: 4 kategorier. Svensk Bokhandel, 2009-09-24.
  20. ^ Piratförlaget 10 år - En jubileumsskrift. Piratförlaget, 2009.
  21. ^ Öhman, Adam. Här är de mäktigaste åsiktsmaskinerna Arkiverad 14 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Expressen, 2008-05-28.
  22. ^ Marklund, Liza. Gud har inte bara övergett Knutby Arkiverad 17 november 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Aftonbladet, 2004-05-28.
  23. ^ Marklund, Liza. Kvinnovåld tas inte på allvar. Aftonbladet, 2004-06-07.
  24. ^ Sievers, Anette. Carro och Henke är populärast Arkiverad 24 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.. ICA-Kuriren, 2005-01-05.
  25. ^ Marklund, Liza. Glesbygden är full av giriga gnällspikar. Debattinlägg mot glesbygdsstöd, Aftonbladet 1999-10-08: "De 73 miljarder kronor som staten betalar i regionalstöd till glesbygden varje år kunde lika gärna spolas ner i toaletten [...] Faktum är att stora delar av glesbygden är full av giriga gnällspikar. 'Hela Sverige måste få leva', snyftar de och förfasar sig över att folk inte vill bo i eländiga småhålor ute i spenaten. Herregud, låt folk slippa! säger jag. Låt människor bo där de vill! Bygg bostäder så att de ryms i storstäderna! För 73 miljarder blir det rätt många lägenheter."
  26. ^ Marklund, Liza. Liza Marklund: Träng inte ut våra musiker! Arkiverad 7 april 2009 hämtat från the Wayback Machine. Expressen, 2009-03-22.
  27. ^ Zackrisson, Mikael. Liza Marklund blottar gammelmedias problem – igen Arkiverad 28 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Veckans Affärer, 2009-03-23.
  28. ^ Heberlein, Ann. Liza Marklund har en del att förklara. SvD, 2008-03-18.
  29. ^ "Liza Marklund förstörde mitt liv" och om recensenterna som vänder. Medierna, Sveriges Radio, 2008-02-22.
  30. ^ Liza Marklunds reklam fälld Arkiverad 3 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.. TT Spektra, Expressen 2009-03-02.
  31. ^ Marklunds TV4-program fälldes. Journalisten, 2005-09-06.
  32. ^ ”Nominerade”. kristallen.tv. http://kristallen.tv/nominerade. 
  33. ^ Hur kan du, Liza?. Aftonbladet, 2008-09-26.
  34. ^ Marklunds val mässans snackis. DN, 2008-09-27.
  35. ^ Sylvesten, Helene Rothstein. Lizas partner står upp för han som slog Arkiverad 29 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.. Realtid, 2008-09-26.
  36. ^ Danielson, Kerstin. Deckardrottning ger Liza sitt stöd. Aftonbladet, 2008-09-27.
  37. ^ Guillou: "Unni Drougge bedriver förtalskampanj". Svenska Dagbladet, 2007-11-30.
  38. ^ Salomonsson, Niclas. "Unni försörjer sig på förtal". SvD opinion, 2007-11-30.
  39. ^ "Skarp om Marklund-bråket: "Journalisterna borde granska Unni Drougge" Arkiverad 23 juli 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Realtid, 2008-09-26.
  40. ^ Holt, Anne. Hur kan ni? Aftonbladet, 2008-09-26: "Kvinnor i misshandelsförhållanden lider, och de håller käften allt för länge. De vågar som nämnts ofta inte gå till polisen för att be om hjälp [....] Unni Drougge lider uppenbarligen inte av detta obehag, denna skam, denna fruktan för att inte bli trodd och inte bli hjälpt. Tvärtom har hon i över två års tid drivit en systematisk kampanj för att svärta ner sin tidigare sambos namn och ära".
  41. ^ Linderborg, Åsa. Bengtzons byk. Aftonbladet, 2008-09-29.
  42. ^ Löfvendahl, Erik. Författaresom vågade ta risker. Svenska Dagbladet, 2006-04-27.
  43. ^ Wilehag, Leif. Essäer om arbetarförfattare nu och då. Alba, Nummer 3, 2006.
  44. ^ Olsson, Lena, "Grattis...", Aftonbladet 1999-10-31: "Fackböcker och barnböcker har egna listor. Vill du ta grand slam? – Min första bok var faktiskt en fackbok, Gömda. Den handlar om ett autentiskt fall, en kvinna som var förföljd."
  45. ^ Kinn, Gunilla. När fakta och fiktion blandas ihop Arkiverad 1 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.. GP, 2009-01-14.
  46. ^ [a b] Johansson, Sara. Hon avslöjar Liza Marklund Arkiverad 27 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Realtid, 2008-11-28.
  47. ^ ”Toppadvokat krävde att få förhandsgranska, Realtid.se”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120720074020/http://www.realtid.se/ArticlePages/200811/28/20081128153403_Realtid382/20081128153403_Realtid382.dbp.asp. 
  48. ^ Svensson, Per. Vad för slags bok är "Gömda"? Sydsvenska Dagbladet, 2009-01-19.
  49. ^ Ekström, Andreas. Succén som kan vara bluff. Sydsvenskan, 2008-11-20.
  50. ^ Näslund, Annsofie och Diamant Salihu. Förlaget: Vi borde gjort som i Hollywood Arkiverad 23 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Expressen, 2008-12-20.
  51. ^ ”Marklund om härvan: "Jag har aldrig ljugit", Expressen”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090224103456/http://www.expressen.se/noje/bocker/1.1400635/marklund-om-harvan-jag-har-aldrig-ljugit. Läst 7 januari 2009. 
  52. ^ Pihlblad, Anders och Elisabet Malmgren. "Grundstenarna i boken är sanna". Nyhetskanalen, 2009-01-18.
  53. ^ Liza Marklund ny svensk UNICEF-ambassadör Arkiverad 17 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.. UNICEF, 2004.
  54. ^ Europas barn till salu. Aftonbladet, 2005-03-21.
  55. ^ Liza Marklund möter barnen i aidsepidemin Arkiverad 17 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Unicef, 2007.
  56. ^ Fantastic Fiction The Postcard Killers by Liza Marklund and James Patterson
  57. ^ Rich, Motoko. A New Thriller for Patterson and Marklund The New York Times, 2009-09-16.
  58. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  59. ^ "Jag är väldigt ointresserad av lycka". Dagens Nyheter, 2008-09-21.

Webbkällor

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Liza_Marklund&oldid=56136841”