1878
1878 (MDCCCLXXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 5 januari
- Dimmalætting blir officiell tidning på Färöarna.
- Sveriges nationalbibliotek, Kongl. Biblioteket, får egen byggnad i Humlegården i Stockholm.[1]
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 20 februari – Sedan Pius IX har avlidit den 7 februari väljs Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci till påve och tar namnet Leo XIII.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 16 mars – Ön Saint-Barthélemy, Sveriges sista koloni, som Gustav III förvärvade 1784, säljs tillbaka till Frankrike.[2]
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 2 maj – En ny omgång smeder utvandrar från Degerfors till svenskkolonin i Uralbergen, som bildats två år tidigare.
Juni
[redigera | redigera wikitext]
- 13 juni–13 juli – Berlinkongressen reglerar stormakternas förhållanden i östra Europa.
Juli
[redigera | redigera wikitext]- 21 juli – Vegaexpeditionen under Adolf Erik Nordenskiöld med fartyget Vega startar för att finna Nordostpassagen.
- 22 juli – En rysk beskickning anländer till Kabul.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 7 augusti – Frälsningsarméns handlingsdokument skrivs under.[3]
- 14 augusti – Storbritannien begär att få skicka en beskickning till Kabul, men nekas, vilket utlöser andra afghankriget, som varar till 1880.
- 20 augusti – Nordenskiölds expedition ankrar vid Kap Tjeljuskin, den eurasiska kontinentens nordligaste udde.
- Augusti – Svenska missionsförbundet bildas som en utbrytning ur Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.
September
[redigera | redigera wikitext]- 26 september – Båten Vega fryser fast i isen under Vegaexpeditionen.
Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 4 oktober – Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ) invigs och öppnas för trafik.
- 11 oktober – Den senaste (och sista?) av Svenska kyrkans officiellt fastställda "katekesutvecklingar", långkatekesen, ges ut.[4]
- 14 oktober – Stockholms högskola grundas i Sverige efter en insamling bland allmänheten och ett tidsbegränsat bidrag från Stockholms stad.[5]
- 21 oktober – Tidningen Bohusläningen grundas av Ture Malmgren i Uddevalla, Sverige.[6]
- 31 oktober – Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm, Sverige härjas av en våldsam eldsvåda i "århundradets brand". "När Eldkvarn brann" blir ett talesätt i Stockholm.
November
[redigera | redigera wikitext]- 1 november – I Sverige införs en läroverksstadga som delar in läroverksstadierna i "högre allmänna läroverket" med 9-årig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med 3- eller 5-årig studiegång och utan slutexamen.
- 22 november – Metersystemet införs officiellt i Sverige [7].
December
[redigera | redigera wikitext]- 6 december – På Hotell Witt i Kalmar förevisas fonografen för första gången i Sverige.
Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]- Gustaf de Laval uppfinner separatorn, som snabbt kan separera grädden från mjölken, och grundar AB Separator.
- Ericsson börjar tillverka bordstelefonen, men eftersom telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, har patent på telefonen, kan bellkoncernen blockera den svenska marknaden.
- Slåttermaskinen konstrueras av uppfinnaren Helge Palmcrantz.
- Universitetshusen i Uppsala och Lund börjar uppföras under ledning av H.T. Holmgren respektive Helgo Zettervall.
- Bestuzjevkurserna för kvinnor öppnar i St Petersburg i Ryssland.
- Den berömda leksaksaffären Claestorpsboden grundas i gamla operahuset i Stockholm och kommer att existera till 1973.
- Brännvinskungen Lars Olsson Smith arrangerar en alkoholkongress i Paris, där finkelspritens skadlighet vetenskapligt bevisas.
- Sveriges första läroplan för folkskolan, en så kallad "Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor", antas.
- Thomas Edison konstruerar glödlampan.
- Fotbollsklubben Manchester United FC bildas.
- Tyska ersätter franska som andraspråk vid svenska läroverk.[8]
- Svenska Federationen grundas för att avskaffa den så kallade reglementeringen av prostituerade.
- Nuvarande Pågen grundas i Malmö under namnet A. Påhlssons bageri.
Födda
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 4 januari – Rosa Grünberg, svensk skådespelare och opera- och operettsångerska.
- 6 januari – Carl Sandburg, amerikansk författare av svenskt ursprung.
- 12 januari – Ferenc Molnár, ungersk dramatiker.
- 13 januari – Harry Bernard amerikansk skådespelare.
- 25 januari
- Ernst Alexanderson, svensk ingenjör.
- Harry L. Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1921–1923.
- 26 januari – Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
- 29 januari – Walter F. George, amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1957.
- 8 februari – Martin Buber, österrikisk judisk religionsfilosof och professor.
- 15 februari – John W. Björling, svensk skådespelare, bryggeriarbetare och timmerman.
- 19 februari – Harriet Bosse, norsk-svensk skådespelare.
- 26 februari – Kazimir Malevitj, rysk målare, grundare av suprematismen.
- 4 mars – Tyra Leijman-Uppström, svensk skådespelare.
- 5 mars – Ellen Trotzig, svensk konstnär.
- 8 mars – Cyrus Locher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1928.
- 12 mars – Gemma Galgani, italiensk jungfru och mystiker; helgon.
- 16 mars
- Clemens August von Galen, tysk romersk-katolsk biskop och kardinal, saligförklarad.
- Reza Pahlavi, iransk militär och shah 1926–1941.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 7 april – Ivar Tengbom, svensk arkitekt och professor.
- 17 april – Per Jonas Edberg, svensk hemmansägare och politiker (bondeförbundet).
- 26 april – Rafael Guízar Valencia, mexikansk romersk-katolsk biskop, helgon.
- 4 maj – William M. Whittington, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1925–1951.
- 5 maj – Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.
- 10 maj – Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
- 21 maj – Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
- 26 maj – Thomas H. Moodie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.
- 2 juni – Tyra Dörum, svensk skådespelare.
- 3 juni – Thomas Jefferson Lilly, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
- 4 juni – Thomas D. Schall, amerikansk republikansk politiker.
- 5 juni – Pancho Villa, mexikansk general och revolutionär.
- 15 juni – Wollmar Boström, svensk kammarherre, diplomat, kabinettssekreterare och tennisspelare.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 1 juli – Joseph Maréchal, belgisk jesuit och filosof.
- 22 juli – Janusz Korczak, polsk läkare, författare och barnpedagog.
- 27 juli – Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
- 28 juli – Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941.
- 29 juli – James M. Slattery, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1940.
- 2 augusti – Ingeborg av Danmark, svensk prinsessa.
- 12 augusti – Robert D. Carey, amerikansk republikansk politiker, senator 1930–1937.
- 23 augusti – Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
- 14 augusti – Anton de Verdier, svensk skådespelare.
- 2 september – Maurice René Fréchet, fransk matematiker.
- 8 september – James V. McClintic, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1935.
- 20 september – Upton Sinclair, amerikansk författare.
- 24 september – Ivan Bratt, svensk läkare, alkoholpolitiker och entreprenör.
- 26 september – Kurt von Hammerstein-Equord, tysk general.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 9 oktober – Erland Colliander, svensk skådespelare.
- 16 oktober
- Sam Ask, svensk manusförfattare och skådespelare.
- Franz Reichelt, österrikisk skräddare och fallskärmsdesigner.
- 22 oktober – Erik Forslund, svensk skådespelare.
- 7 november – Lise Meitner, österrikisk-judisk fysiker.
- 12 november – John Lindlöf, svensk skådespelare och regissör.
- 14 november – Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
- 20 november – Albert W. Hawkes, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1943–1949.
- 21 november – Ibra Charles Blackwood, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1931–1935.
- 22 november – Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
- 23 november – Ernest King, amerikansk amiral.
- 18 december – Josef Stalin, sovjetisk politiker, statschef (diktator) 1924–1953.
- 22 december – Knut Frankman, svensk skådespelare.
- 25 december – Louis Chevrolet, amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 9 januari – Viktor Emanuel II, 57, kung av Sardinien 1849–1861, det enade Italiens förste kung 1861–1878.
- 27 januari – John Bozman Kerr, 68, amerikansk diplomat och politiker.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 7 februari – Pius IX, 85, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve sedan 1846.
- 8 februari – Elias Fries, 83, svensk botaniker och professor, ledamot av Svenska Akademien 1847–1878.
- 12 februari – Alexander Duff, 71, skotsk missionär i Indien.
- 26 februari – Angelo Secchi, 59, italiensk astronom.
Mars
[redigera | redigera wikitext]Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 1 april – Madame Restell, 66, amerikansk abortör.
- 9 april – Edward J. Masterson, 25, amerikansk sheriff, mördad.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 17 maj – Eric Gustaf Lilliehöök, 70, svensk militär och riksdagsman.
- 28 maj – Lord John Russell, 85, brittisk statsman, premiärminister.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 6 juni – Robert Stirling, 87, skotsk präst och uppfinnare av stirlingmotorn.
- 13 juni – Carl Stål, 45, svensk entomolog.
- 27 juni – Sidney Breese, 77, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 17 juli – Aleardo Aleardi, 65, italiensk diktare.
- 21 juli – Sam Bass, 27, amerikansk tågrånare och western-ikon.
- 23 juli – Carl von Rokitansky, 74, österrikisk anatom.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 23 augusti – Adolf Fredrik Lindblad, 77, svensk kompositör.
September
[redigera | redigera wikitext]- 22 september – Wilhelm Zimmermann, 71, tysk författare och politiker.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 11 oktober – William P. Longley, 27, amerikansk bandit.
- 24 oktober – John S. Carlile, 60, amerikansk politiker, senator 1861–1865.
November
[redigera | redigera wikitext]- 16 november – Đura Jakšić, 46, serbisk konstnär och poet.
- 17 november – Karl Theodor Keim, 52, tysk protestantisk teolog.
December
[redigera | redigera wikitext]- 14 december – Alice av Storbritannien, 35, brittisk prinsessa, storhertiginna av Hessen, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
- 29 december – Onslow Stearns, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Kungliga bilioteket Arkiverad 11 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ World Statesmen
- ^ ”1878 Foundation Deed Of The Salvation Army”. The Salvation Army. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120525050352/http://www1.salvationarmy.org/heritage.nsf/titles/1878_Foundation_Deed_Of_The_Salvation_Army. Läst 26 augusti 2011.
- ^ Bilder ur drottning Victorias lif tecknade för barn 1887
- ^ Stockholms universitet
- ^ Uddevalla Arkiverad 14 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Meter-system SAOB
- ^ Sverige 1900-talet – Sverige mellan tyskt och amerikanskt, NE, Bra Böcker, 2000
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1878.
