Fotograf
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En fotograf (ytterst av grekiskans φωτός, photos, "ljus", och γράφω, graphos, "skrivet") är en person som framställer fotografier. Ordet syftar i första hand på yrkesfotografer,[1] i andra hand även amatörfotografer. Fotograf som spelar in rörlig bild kallas för filmfotograf.
Yrkesfotografer
[redigera | redigera wikitext]Historik
[redigera | redigera wikitext]De första yrkesfotograferna uppträdde i samband med offentliggörandet av daguerreotypin 1839. I Sverige brukar Lars Jesper Benzelstierna räknas som den förste yrkesfotografen, verksam 1840-1845.
Anställd eller frilans
[redigera | redigera wikitext]Många fotografer, inklusive inom reportage- och dokumentärsektorn, arbetar ofta som frilans. Då produceras foton som senare säljs vidare till tidningar eller förlag.[1]
Särskilda bildbyråer har ofta fasta relationer till olika fotografer, där det är byrån som sköter försäljning, arkivering och i en del fall även ombesörjer förmedlandet av olika fotograferingsuppdrag.[1]
Större tidningar och tidskrifter har åtminstone tidigare ofta haft anställda fotografer. Inom mode och reklam växlar arbetsvillkoren mellan anställd och frilans, och de flesta fotograferna driver här egna ateljéer. I den teknisk-vetenskapliga sektorn har de flesta fotografer varit anställda på respektive institution.[1]
Kvinnliga fotografer
[redigera | redigera wikitext]Fotografin blev snabbt ett socialt accepterat kvinnoyrke, med Brita Sofia Hesselius som tidigaste svenska namn. Hesselius öppnade 1845[2] ateljé i Karlstad, och hon var därmed en av världens allra första kvinnliga yrkesfotografer; endast en handfull andra kvinnor från de tidigaste åren är kända internationellt.
Under 1850-talet tillkom bland andra Marie Kinnberg i Göteborg och Hedvig Söderström i Stockholm. Av Stockholms 100 registrerade fotografer på 1860-talet var 15 kvinnor, och av dem hörde åtminstone tre till de ledande: Bertha Valerius, Rosalie Sjöman och Caroline von Knorring.
I slutet av 1800-talet var Emma Schenson[3] och Anna Ollson[4] två av de viktigaste kvinnliga fotogrfaferna.
Specialisering
[redigera | redigera wikitext]Fotografen kan arbeta inom en eller flera av ett antal olika fotograferingsnischer. Dessa inkluderar:
- arkitekturfotografi[1]
- bildjournalistik, dokumentärfotografi[1] museifotografi och nyhetsreportage[1]
- bröllop, skolfotografering
- konstfotografi (inklusive filmfotografi, stilleben och videokonst)
- glamourfotografering och pornografi
- teknisk-vetenskaplig sektor (industrifotografi,[1] polisfotografi, sjukhusfotografi)
- naturfotografering (inklusive djurfotografering, landskapsfotografering och undervattensfotografering
- reklamfotografering (inklusive matfotografering och modefotografering[1])
- sportfotografering
- studiofotografering (ofta med porträttfotografering[1]
Amatörfotografer
[redigera | redigera wikitext]De tidigaste fotograferna började som amatörer. Genom fotohistorien har amatörer ofta stått för tekniska och konstnärliga genombrott. Å andra sidan har den tekniska utvecklingen vid flera tillfällen skapat kraftig tillväxt bland amatörfotograferna. Så till exempel introducerade Eastman Kodaks förenklade processer under 1880- och 1890-talen, deras Brownie- och Vest Pocket-kameror under tidigt 1900-tal, samt under 2000-talet den digitala fotografin i mobiltelefoner.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j] ”fotograf - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fotograf. Läst 17 november 2024.
- ^ ”skbl.se - Brita Sofia Hesselius”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/BritaSofiaHesselius0. Läst 17 november 2024.
- ^ ”skbl.se - Emma Sophia Perpetua Schenson”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/EmmaSchenson. Läst 17 november 2024.
- ^ Lars Sjöqvist (8 mars 2017). ”Anna Ollson Kvinna i Värmland”. Värmlands Museum. https://varmlandsmuseum.se/anna-ollson-kvinna-i-varmland/. Läst 17 november 2024.
|