Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län . Centralort är tätorten Gnosjö .
Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö , Kulltorp (del av), Källeryd , Kävsjö och Åsenhöga . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd , Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp .
Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. [ 7]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga .[ 8]
Den norra delen av Gnosjö kommun präglas av kuperad terräng med småkullig morän och sjöar i sänkorna. I södra delen är landskapet flackare med sandiga jordar och utsträckta myrområden . Den västra gränsen vid Nissans dalgång uppvisar avsättningar av isälvsmaterial i form av åsar, deltan och terrasser. Flygsandsdyner finns i anslutning till dessa avsättningar, särskilt nordöst om sjön Flaten . Större delen av kommunen är täckt av mager barrskog på grund av det sura gnejsberggrundsunderlaget . Dalgångarna, särskilt runt Flaten och Storåns dalgång, innehåller finkorniga sediment och i vissa fall lera, där de odlade områdena i kommunen ligger.[ 9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[ 10]
Store Mosse nationalpark i sydöstra Gnosjö är Sveriges största sammanhängande myrområde söder om Lappland, med Kävsjön som en framstående fågelsjö mitt i området, etablerad 1982.[ 9]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Gnosjö församling , Kulltorps församling (låg även i Värnamo kommun), Källeryds församling , Kävsjö församling och Åsenhöga församling .
Distrikt (socknar) inom Gnosjö kommun
Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt , vilket notsvarar de tidigare socknarna socknar[ 11] : Gnosjö , Kulltorp (del av), Källeryd , Kävsjö och Åsenhöga .
Det finns fem tätorter i Gnosjö kommun.
En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun .
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB ). Centralorten är i fet stil.
År
Partier
1991–1994[ 12]
M
C
KD
FP
1994–1998
M
C
KD
FP
1998–2002
KD
M
C
FP
2002–2006
KD
M
C
FP
2006–2010
KD
M
C
FP
2010–2014
M
KD
C
FP
2014–2018
M
KD
C
L
2018–2022
M
KD
C
2022–
M
KD
C
Presidium 2022–2026[ 13]
Ordförande
C
Johan Malm
Förste vice ordförande
KD
Sofia Svensson
Andre vice ordförande
S
Markus Kauppinen
Valår V S MP APK MVG SD NYD ÖVR NDP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 12 3 11 5 3 7 41 95,1
1973 12 12 5 4 8 41 95,1
1976 1 12 11 5 4 8 41 93,5
1979 1 12 9 6 5 8 41 91,0
1982 1 13 8 5 5 9 41 91,4
1985 1 12 7 7 4 10 41 89,0
1988 1 13 1 6 5 5 10 41 86,2
1991 1 11 1 6 4 6 12 41 86,3
1994 13 1 1 1 6 4 5 10 41 85,5
1998 11 1 2 4 3 12 8 41 76,48
2002 13 1 5 3 12 7 41 76,36
2006 10 1 1 5 2 8 8 35 78,27
2010 11 3 4 2 7 8 35 80,52
2014 12 1 5 3 1 6 7 35 80,98
2018 1 11 6 4 5 8 35 81,54
2022 1 9 6 5 6 8 35 76,21
Övriga 1970 var Kommunens väl . Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Presidium 2023–2026[ 14]
Ordförande
M
Kristine Hästmark
Förste vice ordförande
KD
LarsÅke Magnusson
Andre vice ordförande
S
Camilla Karlsson
Källa: [ 16]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden
C
Jirka Bärnlund Fors
KD
Jakob Wendefors
S
Bo-Göran Härestrand
Räddningsnämnden
Gislaveds kommun utser
M
Kristine Hästmark
Valnämnden
M
Louise Ottosson
S
Bo-Göran Härestrand
Revisionen
S
Klas-Göran Park
KD
Christer Gustafsson
Gnosjö har en lång tradition av industriell företagsamhet, som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och präglas av den så kallade "Gnosjöandan ". I dag huserar omkring 250 tillverkningsföretag i kommunen, varav de flesta har färre än 25 anställda. Huvuddelen av industrin är koncentrerad inom metall- och träindustrisektorerna. Moderniseringen av industristrukturen har drivits framåt genom etablering av lokala investmentbolag samt Gnosjöandans Kunskapscentrum . Imponerande nog sysselsätter tillverkningsindustrin hela 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, vilket är tre gånger mer än genomsnittet för hela landet.[ 9]
Kommunen genomkorsas av länsvägarna 151 och 152 .[ 9]
Kommunen har 9 172 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 227:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2020[ 17] År Folkmängd 1970
7 680 1975
8 324 1980
9 056 1985
9 175 1990
9 855 1995
10 023 2000
10 280 2005
9 753 2010
9 546 2015
9 514 2020
9 614
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gnosjö kommun.[ 18]
Födelseland 31 december 2021[ 18]
Nr
Land
Antal
Andel
Andel i hela riket
1
Sverige
&&&&&&&&&&&07092.&&&&&0 7 092
74,11 %
80,00 %
2
Vietnam
&&&&&&&&&&&&0486.&&&&&0 486
5,08 %
0,21 %
3
Bosnien och Hercegovina
&&&&&&&&&&&&0269.&&&&&0 269
2,81 %
0,58 %
4
Rumänien
&&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0 211
2,20 %
0,32 %
5
Somalia
&&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0 205
2,14 %
0,67 %
5
Syrien
&&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0 205
2,14 %
1,88 %
7
Finland
&&&&&&&&&&&&0176.&&&&&0 176
1,84 %
1,31 %
8
Polen
&&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0 137
1,43 %
0,91 %
9
/SFR Jugoslavien /FR Jugoslavien
&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&0 61
0,64 %
0,60 %
10
Thailand
&&&&&&&&&&&&&057.&&&&&0 57
0,60 %
0,43 %
Blasonering : I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver .
Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954 , men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t . Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV .
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7 .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024 , SCB , 12 november 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , SCB , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar , SCB , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c d ] ”Gnosjö - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gnosj%C3%B6 . Läst 23 februari 2024 .
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020” . Statistikdatabasen . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/ . Läst 12 oktober 2022 .
^
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine . Läst 9 januari 2016
^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Gnosjö kommun 2022-10-15 - 2026-10-14” . Arkiverad från originalet den 9 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240609075442/https://gnosjo.tromanpublik.se/organisation/992934df-7a20-4518-8c57-8f061616522a . Läst 9 juni 2024 .
^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Gnosjö kommun 2023-01-01 - 2026-12-31” . Arkiverad från originalet den 9 juni 2024. https://web.archive.org/web/20240609075850/https://gnosjo.tromanpublik.se/organisation/62bbb2b9-a541-46f9-8b27-c317089c3b78 . Läst 9 juni 2024 .
^ ”Alliansen nu enad bakom Hästmark” . Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312062851/http://www.vn.se/article/alliansen-nu-enad-bakom-hastmark/ . Läst 11 mars 2017 .
^ Kommunalråd (KSO) i Gnosjö kommun 1991- Hämtad 2023-04-13
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.” . http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 .
^ [a b ] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021” . Statistikdatabasen . Statistiska centralbyrån . https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/ . Läst 31 maj 2022 .