Hoppa till innehållet

Khendjer

Från Wikipedia
Titulatur för Khendjer
Födelsenamn
x
n
Dr
r
Khendjer
Ḫnḏr
Vildsvin
Regentnamn
M23
X1
L2
X1
rawsrskA
User-ka-Re
Wsr-k3-Rˁ
Stark är Ka av Re
Horusnamn
G5
R11R11L1G43
Djed-cheperu
Ḏd-ḫprw
Turinpapyrusen
rawsrHASHZ1ra
n
Dr
r
User-...-Ra-chendjer
Wsr-...-Rˁ-ḫnḏr
Stark är .... den Re ....Vildsvin
Skiss över Khendjers ofullbordade grav i Sakkara.

Khendjer var en egyptisk farao med regentnamnet Userkare som regerade under Egyptens trettonde dynasti (Första mellantiden). Det finns ruinerna av den pyramid, Khendjers pyramid som är uppförd för honom i Sakkara, Giza (guvernement), en plats väster om Nilen cirka 20 kilometer söder om Kairo. Det finns väldigt lite beskrivet om denna farao.[1][2]

Khendjer "har tolkats som ett utländskt hnzr och liknades med det semitiska personnamnet h(n)zr, för 'vildsvin'" enligt den danske egyptologen Kim Ryholt.[3] Han noterar att identifieringen är bekräftad med det faktum att namnet h(n)zr är skrivet som hzr i en alternativ stavning av kungens namn på ett sigill från perioden då kungen regerade.[4]

Khendjer var därmed den förste semitiska kungen av en inhemsk egyptisk dynasti. Khendjers regentnamn Userkare, översätts till "Själen av Re är mäktig".[5]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Khendjer, 11 juni 2012.
Noter
  1. ^ Dunn, Jimmy. ”The Pyramid of Khender at south Saqqara” (på engelska). www.touregypt.net. http://www.touregypt.net/featurestories/khendjerp.htm. Läst 15 november 2012. 
  2. ^ The name Khedjer for private individuals appears on only two monuments: Stela Marischal Museum, University of Aberdeen ABDUA 21642 and on stela Liverpool M13635, see Iain Ralston: The Stela of Ibi son of Iiqi in the Marischal Museum, University of Aberdeen, In Discovering Egypt from the Neva, The Egyptologcial Legacy of Oleg D Berlev, edited by S. Quirke, Berlin 2003, pp.107-110, pl. 6 and W. Grajetzki: Two Treasurers of the Late Middle Kingdom, Oxford 2001, p. 28, pl. 2. Both monuments date to around the time of king Khendjer and the individuals there might have called themselves after the king.
  3. ^ K.S.B. Ryholt (1997) (på engelska). The Political Situation in Egypt during the Second Intermediate Period, c.1800-1550 BC. Carsten Niebuhr Institute Publications. "20". Köpenhamn: Museum Tusculanum Press. sid. 220. ISBN 978-8772894218 
  4. ^ Ryholt, sid 220 och fotnot 763
  5. ^ Peter Clayton (2006) (på engelska). Chronicle of the Pharaohs. Thames and Hudson Ltd. sid. 91. ISBN 978-0500050743