Korruption i Sverige
Korruption i Sverige faller i den svenska brottsbalken bland annat under straffbestämmelser om korruptionsbrotten:[1]
- Bestickning, som är givarens brott, samt
- Mutbrott, som är korrumpering och mottagarens brott.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Sverige har i internationella mätningar länge ansetts som ett relativt förskonat från korruption. I Transparency Internationals årliga undersökning om upplevd korruption rankades Sverige ha fjärde lägst korruption i världen 2011 såväl som 2021.[2][3] 2022 flyttades Sverige ned till en delad femteplats.[4] Rättsväsende och demokratiska institutioner anses vara effektiva i kampen mot korruption, och svenska myndigheter kännetecknas av en hög grad av öppenhet, integritet och ansvar.[5]
Det finns dock exempel på misstänkt eller konstaterad korruption inom både näringsliv och offentlig sektor. Transparency International har varnat för att neddragningar i journalisters såväl som myndigheters granskande verksamhet kan försvåra integritetarbete. En annan utmaning är att offentlig service i allt högre grad bedrivs av företag som inte har samma krav på transparens som myndigheter.[6] Enligt svenska Institutet mot mutor är den som ger en muta vanligtvis man som jobbar i privat sektor. Den som tar emot mutan är oftast en man som jobbar med data, it och telekommunikation i offentlig sektor.[7]
Internationellt har svenskt näringsliv förmedlat stora mutor till beslutsfattare i samband med ett antal uppmärksammade affärsuppgörelser, exempelvis till flertalet av de länder till vilka JAS 39 Gripen har sålts, samt Telia Soneras och Ericssons affärer i Östeuropa.[8]
Sverige är ett litet land som präglas av en informell kultur, vilket gör det svårt med en skarp gränsdragning mellan vad som är personliga kontakter inom olika nätverk och det som kan uppfattas som vänskapskorruption eller maktmissbruk. Till exempel har personliga kontakter stor betydelse vid tillsättande av tjänster.[9]
Svenska myndighetschefer utses av regeringen, vilket bland annat Transparency International menar medför risker för korruption.[10] Särskilt tydligt blir detta då många av de som utses till myndighetschefer har någon form av politisk bakgrund. Sedan 1980-talets början har dock andelen myndighetschefer som har politisk bakgrund minskat, från över hälften till en knapp tredjedel 2010.[11] Organisationen pekade 2012 på svagheter inom svenska politiska partier och bristen på insyn i deras finansiering. Av de institutioner som granskades var det endast riksdagens ombudsmän som fick full poäng. Den offentliga sektorn fick lägst poäng och kritiserades för att inte prioritera korruptionsbekämpning tillräckligt mycket. Organisationen kritiserade även kommuner som fällts i domstol för att ha brutit mot lagen i samband med en upphandling och sedan trotsat domslutet.[12]
Det är ovanligt att mutbrott prövas i domstol i Sverige, i genomsnitt prövas 20 rättsfall om året.[13]:2m43s 2021 åtalades 61 personer för mutbrott i Sverige, varav 55 dömdes.[7]
Uppmärksammade fall
[redigera | redigera wikitext]Inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]- De provisioner som butikschefer under systembolagshärvan erhöll av leverantörer, avslöjade 2003, och som ledde till flera åtal och uppsägningar[14]
- Falckmålet eller klottermålet i Stockholm, avslöjat 2002-2003
- Muthärvan i Göteborg, avslöjad 2010
- Korruption inom svensk kriminalvård, avslöjad 2010
- Korruptionshärvan vid Statens fastighetsverk, avslöjad 2017.[15]
- Ett ovanligt och uppmärksammat mål var fallet "Musikmiddagarna" (2014–2020) med Föreningen Svenska Tonsättare (FST) och Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP) som avgjordes i Högsta domstolen,[16] och som handlade om hur man får bjuda offentligt anställda på tillställningar.[13] Processen startade 2014 efter ett reportage i radioprogrammet Kaliber "Stimpirater och funny money"[17] som handlade om att delar av ersättningen som FST samlade in gick till att arrangera en årlig julmiddag med politiker och tjänstemän från kultursektorn bland gästerna, vilket fick Riksenheten mot korruption att inleda en förundersökning mot sju personer.[13] De inblandade friades i tingsrätten, fälldes i hovrätten, och friades i högsta domstolen.[13]
Med svenska företag och produkter
[redigera | redigera wikitext]- Boforsaffären, en mycket uppmärksammad händelse då Bofors anklagades för att ha använt sig av mutor under 1980-talet. Det kan dock ofta vara svårt i internationell affärsverksamhet att dra gränsen mellan konsultarvoden eller försäljningsprovisioner och korruption; detta var en av anledningarna till att förundersökningen lades ner.
- Stora dolda belopp har överförts från förre delägaren i Saab 39 Gripen, BAE Systems, till beslutsfattare i Tjeckien, Ungern och Sydafrika, till vilka planet exporterats eller hyrts ut.[18] År 2011 medgav SAAB att 24 miljoner rand hade betalats från partnern BAE Systems till företaget Sanip, och vidare till en sydafrikansk konsult, men Saab nekar för att man hade haft kännedom om överföringen.[19]
- Teliasonera och dess Uzbekiska dotterbolag Ucell är sedan 2012 under förundersökning av svenska och amerikanska åklagare för anklagelser om mutor och penningtvätt i samband med förvärvet av deras 3G-licens i Uzbekistan.[20] Under dessa undersökningar, som bland annat involverar diktatorsdottern Gulnara Karimova, har hundratals miljoner franc frysts i schweiziska och svenska banker.[21][8]
- Ericsson Microwave (idag Saab Electronic Defense Systems) överförde stora dolda belopp till grekiska beslutsfattare 2000-2001 efter landets beställning av radarövervakningssystemet Erieye.[22]
- Ericsson överförde stora korruptiva betalningar till beslutsfattare inom mobiloperatörer och myndigheter i Mellanöstern och Nordafrika 1997-2007
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Korruption inom svenskt bistånd
- Mutor inom svensk vapenexport
- Organiserad brottslighet i Sverige
- Riksenheten mot korruption
- Riksrevisionsaffären
- Riksrätt
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Corruption in Sweden, 17 juni 2014.
- ^ Ulf Arvidsson: korruption i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 maj 2016.
- ^ ”Sweden” (på engelska). Transparency.org. https://www.transparency.org/en/countries/sweden. Läst 5 februari 2022.
- ^ "Corruption Perceptions Index 2011 Arkiverad 10 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Transparency International. Läst den 13 juni 2012.
- ^ Hüll, Justina (31 januari 2023). ”Experten: Vi måste revidera bilden av Sverige som korruptionsfritt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/experten-vi-maste-revidera-bilden-av-sverige-som-ett-korruptionsfritt-land. Läst 31 januari 2023.
- ^ ”Snapshot of the Sweden Country Profile”. Business Anti-Corruption Portal. GAN Integrity Solutions. http://www.business-anti-corruption.com/country-profiles/europe-central-asia/sweden/snapshot.aspx. Läst 17 november 2013.
- ^ ”Motståndskraft, oberoende, integritet – kan det svenska samhället stå emot korruption?”. Transparency International Sweden. Transparency International Sweden. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203052802/http://www.business-anti-corruption.com/media/3831417/TI-Sverige_ENIS_studie-2.pdf. Läst 17 november 2013.
- ^ [a b] ”Mutbrottsdomar i Sverige 2021”. Institutet Mot Mutor. 28 februari 2022. https://www.institutetmotmutor.se/wp-content/uploads/2022/02/Mutbrottsdomar-i-Sverige-2021.pdf. Läst 18 mars 2022.
- ^ [a b] Alestig, Peter (24 mars 2014). ”Telia riskerar miljardböter”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/telia-riskerar-miljardboter. Läst 18 mars 2022.
- ^ ”Vad är vänskapskorruption?”. Transparency - Sweden. https://www.transparency.se/vanskapskorruption. Läst 18 mars 2022.
- ^ Transparency International (2006) "Det svenska utnämningssystemet rymmer risker för korruption." http://www.transparency-se.org/res/Dokument/pr20060317polutnamn.pdf Arkiverad 17 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Dahlström, C. & B. Niklasson (2011): "The political background of agency heads in Sweden: Trends and explanations, 1960-2010." The Quality of Government Institute Working Paper Series 2011:19. http://www.qog.pol.gu.se/digitalAssets/1361/1361522_2011_19_dahlstrom_niklasson.pdf Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Karin Wettre. "Den svenska korruptionen har kartlagts", Ekot, Sveriges Radio, 8 februari 2012. Läst den 13 juni 2012.
- ^ [a b c d] "Domen som friade Kultursverige", Kaliber, Sveriges Radio, 6 april 2020. Åtkomst den 6 april 2020.
- ^ 1977-, Castillo, Daniel,. Statens förändrade gränser : en studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden. ISBN 9789186071295. OCLC 492095429. https://www.worldcat.org/oclc/492095429
- ^ Kalla fakta: Statens fastighetsverk Arkiverad 22 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine., tv4.se
- ^ ”'Musikmiddagarna'”. Arkiverad från originalet den 6 april 2020. https://web.archive.org/web/20200406164248/https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/avgoranden/2020/57153/. Läst 6 april 2020., ”B 5301-18”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200318193502/https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2020/b-5301-18.pdf. Läst 6 april 2020., hd.se, 17 mars 2020. Åtkomst den 6 april 2020.
- ^ "Stimpirater och funny money" (tidigare kallat "Musikens miljoner som kan hamna i fel fickor"), Kaliber, Sveriges radio, 9 november 2014. Läst och hört den 6 april 2020.
- ^ ”Jas Gripen-utredning läggs ned”. Åklagarmyndigheten. 16 juni 2009. Arkiverad från originalet den 22 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090622063715/http://www.aklagare.se/Media/Nyheter/Jas-Gripen-utredning-laggs-ned.
- ^ ”Saab completes internal investigation regarding consultant contract in South Africa” (på engelska). SAAB-group. 16 juni 2011. http://www.saabgroup.com/en/About-Saab/Newsroom/Press-releases--News/2011---6/Saab-completes-internal-investigation-regarding-consultant-contract-in-South-Africa/.
- ^ Milne, Richard (8 oktober 2012). ”TeliaSonera to investigate Uzbek licence - FT.com”. Financial Times. http://www.ft.com/intl/cms/s/0/882352c4-0da1-11e2-bfcb-00144feabdc0.html. Läst 9 oktober 2012.
- ^ ”Corruption Probe into TeliaSonera Uzbek Deal”. The Gazette of Central Asia (Satrapia). 3 oktober 2012. http://www.satrapia.com/news/article/corruption-probe-into-teliasonera-uzbek-deal/.
- ^ Öhman, Daniel (22 januari 2020). ”Långa fängelsestraff för Ericssons agenter i Grekland”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7390547. Läst 18 mars 2022.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Cars, Thorsten (2002). Korruption : en översikt över brottsbalkens regler om bestickning och mutbrott samt marknadsföringslagens generalklausul (2. uppl). Uppsala: Iustus. Libris 8496549. ISBN 917678505X. https://juridikbok.se/book/917678505X